Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salpeter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
03
Sammandragande (adstringerande) medel
verka sammandragande på blodkärlen och
vävnaderna i allmänhet och användas
därför företrädesvis vid akuta inflammationer i
ytliga delar (kontusioner, heta svullnader)
för att minska blodtilloppet och häva
svullnaden. Mest användas Burows
lösning och bly vatten (2 delar blyättika,
8 d. brännvin och 90 d. vatten) som kompresser
och omslag samt järnklorid i 5—10 %
vattenlösning såsom blodstillande medel. Till
invärtes bruk användas garvsyra
(tan-nin) och j ärnvitriol, som verka
sammandragande på slemhinnorna och minska
av-söndringen från dem. De användas därför
företrädesvis vid katarr i allmänhet (diarré,
tarm-, blåskatarr); av garvsyra gives för häst
5—15 g., nöt 10—25 g., kalvar och svin 1—2
g., hund 0.1—0.5 g.; och av järnvitriol för
häst och nöt 10—25 g., får och svin 1—5 g.
(Om garvsyra mot förgiftning, se Gift). I
stället för garvsyra användes ofta t a n n a
1-b i n, som består av garvsyra bunden vid
äggvita; det är ett gott medel mot diarré hos unga
djur, i dos för föl och kalv 8—15 g., gris 1—5
g., hund o. 5—3 g.; samt tannoform, som
består av formalin och garvsyra och därför
verkar både desinficerande och
sammandragande. Tannoform passar därför särskilt vid på
smittämnen beroende tarmsjukdomar med
diarré, ss. kalvdiarré, valpsjuka och rödsjuka,
och gives för föl och kalv 5—10, hund 0.5—
2 g. Det är även ett utmärkt ströpulver mot
ytliga, vätskande sår. E. N—m.
Sammanläggning. Se Tegläggning.
Sammanplöjning. Se Tegläggning.
Sammetsblomster, Tagetes, ett släkte av
korgblomstriga örter, fam. Compositce, med
gula-bruna blomkorgar och pardelade blad.
Flera arter och varieteter av dessa,
härstammande från Mexiko, ss. T. erecta L. var nana, T.
patula L., T. ludda Cav., odlas ss.
prydnadsväxter och äro tacksamma genom sin rika och
långt in på hösten fortsatta blomning, men
hava en stark, ej synnerligen behaglig
kryddlukt. Plantor uppdragas i bänk och
utplanteras på försommaren.
Sand, oförvittrade, smärre stendelar. Om
dess indelning som jordbeståndsdel se Jord,
Jordanalys. Inverkan på jordens
beskaffenhet. S. gör till följd av ringa
sammanhang jorden lös och lucker. Ju grövre
sanden är, dess mer ökar den jordens
genomsläpplighet, minskar dess vattenhållande
förmåga och vattnets kapillära stighöjd, men ökar
den hastighet, varmed det kapillära vattnet
i jorden stiger. Fin sand och mo hava däremot
en så betydlig vattenhållande förmåga, att
de kunna göra jorden till en flyt jord. Genom
stor värmeledningsförmåga gör s. jorden i torrt
tillstånd varm men i vått skick, där
avdunstningen är stark, kall. En hög s.-halt
befordrar såväl tjälens nedträngande som tidigt
upptinande. S. har ringa absorptionsförmåga
för växtnäring.
S. användas som jordförbättringsmedel för
att genom sin större tyngd sammanpacka
lös mull- och torvjord, öka dennas kapillära
ledningsförmåga och värmeledningsförmåga
samt tillföra jorden mineraliska
växtnäringsämnen. (Se Mossödling.) Även styv lera kan
förbättras genom inblandning av sand, som
minskar lerans sammanhang, underlättar
vattnets inträngande i jorden och kapillära
stigning samt motverkar lerjordens hopslamningi
(Se Jordblandning.) Om sands användning
i cement- och murbruk se d. o.
Sandelm. Se Strandråg.
Sandhavre. Se Strandråg.
Sandjord. Som s. bör betecknas sådan
jord, som till följd av sin halt av sand har så
ringa sammanhang, att den vid plöjning ej
lämnar sammanhållande tiltor. Den mängd
sand, som härtill erfordras, är mindre, ju
grövre sanden är; är denna fin, kunna redan några
få proc. lera eller mull giva jorden ler- eller
mulljords egenskaper. Enligt Atterbergs
indelning av jordslagen efter deras mekaniska
egenskaper räknas som s. icke plastiska
jordslag med fasthetstal intill 7.
Utmärkande egenskaper. S. är
lös och lätt att bearbeta men sliter redskapen
mycket, är genomsläpplig för luft och vatten,
har kraftigt men till ringa höjd verkande
kapillär ledningsförmåga och är till följd därav
torr, då grundvattnet står lägre än den
kapillära stighöjden, men eljest fuktig. Den har
stark värmeledningsförmåga men i luckert
skick låg värmerymlighet och är därför i torrt
skick en varm men fort avkyld jord. S. är
fattig på löslig växtnäring och har ringa ab
sorptionsförmåga för sådan. Den är därför
i allmänhet en mager jord, särdeles gäller det
s., som består huvudsakligen av kvartskorn
(k a 1 k m o, v i t m o), under det att större
halt av fältspatkorn, ss. i mången älvsand,
mullämnen och kalk gör jorden bördigare.
Indelning av s, 1. På grund av tiden
och sättet för jordens uppkomst skiljer man
mellan:
a. Diluvialsand, bildad av ur
inlandsisen ursköljt slam, förekommer i Skåne,
b. Moran- 1. krosstenssand, en föga
stenhaltig moränjord, som ofta är så
finkornig, att den har god förmåga att upptaga
och kvarhålla vatten och t. o. m. kan bliva
en flytjord (se d. o.). Dylik s., kallad mo,
mjäla eller mjuna, förekommer i stor
utsträckning i norra Sverige och kan vara en god
åkerjord, c. Rullstenssand, en
urtvättad, ytterst mager, merendels något
grövre sand, förekommande i grusåkrar, flod- och
strandbäddar, oduglig till åkerjord, Utmärkt
mursand. d. Mosand ur grusåsar och
moräner ursvämmad, vanligen finkornig, mager
s., bäst passande till skogsböfd. e. G 1 a c i a 1-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
