- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
968

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

968

Oxselar för körning av nötkreatur bestå
av samma delar som hästselar, men vanligen
av enklare beskaffenhet. Bogens stora
rörlighet och den hos oxar ofta tunnare
muskulaturen på bogen göra dock fördelen av selen
mindre, och då därtill kommer, att selen är
mycket dyrare än ok, användes detta
fortfarande mer än sele.

Selkammare. Se Häststall.

Selleri, Apium graveolens L., av fam.
Umbelliferce, är en på europeiska kontinenten
vildväxande ört med parbladiga eller
tre-fingrat delade, mörka, glatta blad,
sammansatta flockar av vita blommor och nästan
klotrunda delfrukter med upphöjda åsar och
oljekanaler. Har stark lukt. S. har sedan
gammalt odlats som köks- och läkedomsväxt
och finnes i 2 varieteter, rot- 1. knöl-s.,
var. rapaceum och blek- 1. bia d-s, var.
dulce. S.-plantor uppdragas i bänk och
omskolas där till sådant avstånd, att plantorna
utvecklas kraftigt, samt utplanteras vid
sommarens början på djup, fet, helst fuktig jord,
varvid rötter och blad pläga avkortas något.
Rot-s. planteras med 30—45 cm. avstånd
mellan plantorna. I augusti makas jorden
undan något och sidorötterna avskäras, för
att rotknölen må bliva slätare, varjämte de
små ytterbladen avlägsnas och jorden sedan
åter föres intill rötterna. Detta upprepas helst
efter några veckor. Innan starkare frost
inträtt på hösten, företages skörden, varvid
rötterna och de yttre bladen avputsas. Sedan
kunna plantorna förvaras jordslagna i källare,
bänk eller sval kast. — Ble k-s. brukar
planteras i gravar med starkt gödselblandad jord,
med 60 cm. avstånd mellan plantorna. På
högsommaren gödslas ytterligare med
salpeter. När plantorna i augusti nått önskvärd
storlek, föres jord upp mot dem till 10 cm.
höjd, vilket upprepas ett par gånger med en
veckas mellanrum. Jordbetäckningen gör
bladstjälkarna möra och bleka. Efter skörden
på hösten inplanteras plantorna och
kring-bäddas med jord i sval källare eller kast och
kunna så bevaras fram på eftervintern.
Bladen av s. angripas av en parasitsvamp, Sep’
toria apii, Chest., som framkallar bruna fläckar.

Seltryck. Se Brytsår.

Sena. Se Muskler, Skelett.

Senap, Sinapis, ett släkte av
korsblommiga växter, Cruciferœ, ett-åriga örter med
gula blommor, långa skidor och klotrunda
frön. Fröna innehålla fet olja, som kan
användas som matolja, samt en glukosid,
sinigrin 1. myronsyrat kali, som vid
inverkan av ljumt vatten och ett i fröna
förefintlig enzym, m y r o s i n, sönderdelas i den
starkt luktande och retande
senapsoljan (se d. o.). Svart- eller brun s.,
S. (Melanosinapis) nigra L. från s.ö.
Medelhavstrakterna, utmärkt av släta, 4-kantiga
skidor och små, svart bruna frön, varav 1,000

väga 1 gr., odlas i s. Sverige i smått för
beredning av kryddsenap. Fröet bred- eller radsås
(15 cm. radavstånd) på våren, och plantorna
gallras till 30 cm. avstånd. Skörden sker, då
skidorna gulnat, och plantorna upphängas
för torkning och eftermognad. Vid
hemberedning endast malas fröna; vid fabriksmässig
beredning skalas de först, varefter oljan
utpressas och återstoden males till mat- eller
medicinalbruk.

Gul 1. vit s., S. alba L., har håriga,
trinda skidor och ljusgula, större frön (1,000
frön väga omkr. 5 g.). Odlas dels till fröskörd
för erhållande av en mildare s., som vanligen
inblandas i svart-s., dels till grönfoder. För
det förra ändamålet odlaå den som föreg.
Som grönfoder har s. värde huvudsakligast
genom sin snabba utveckling, i det att skörden
kan ske redan 6 veckor efter sådden.
Grönfodret motsvarar ungefär i näringsvärde
vickerhavre men blir vid senare skörd strävt
och föga begärligt för kreaturen, varjämte frön
då utfalla, som giva upphov till efterhängset
ogräs. Passar bäst på sandjord.
Utsädesmängd vid radsådd med 30 cm. avstånd 20,
vid bredsådd 25—30 kg. pr. ha. Skördemängd
intill 6—8 ton grönfoder, motsvarande 1.5—2
ton torr massa, fröskörd 10—20 hi. = 0.7—1.3
ton med 25 -^30 % olja. Fröet kan i mindre
mängd givas som kraftfoder.

Å k e r -s., 5. ärvensis IL., som har glatta,
knöliga baljor och bruna frön, är ett vanligt
ogräs i s. och mell. Sverige, särdeles i säd på
fruktbar jord. Dess egenskaper som ogräs
och sättet att bekämpa densamma äro som
hos åkerkål (se Kål), varmed s. of ta förblandas.
Fröet, som erhålles som frånrensning ur säd,
kan användas till oljepressning, men
återstoden, »ravison-kakor», är på grund av stark
utveckling av senapsolja farlig till foder (se
Senapsolja).

Senapsbagge, Phœdon Cochleaviœ F., en
3.5 mm. lång, oval, kullrig, starkt glänsande,
mörkt grön eller blå skalbagge, vilken jämte
de omkr. 5 mm. långa, grå, svarthuvade,
om gråsuggor påminnande larverna stundom
svårt härja på korsblommiga växter, särskilt
pepparot. Två generationer årligen.
Bekämpas med arsenikhaltiga besprutningsmedel
med tillsats av gelatin. (Se Insektdödande
medel.) A. T—n.

Senapsolja, isorodanallyl, C3H5CNS,
är en flyktig olja, som verkar starkt retande
och ej sällan förorsakar inflammation i
våm-mens vägg hos nötboskap, som utfodrats med
senapshaltiga oljekakor. (Se Oljekakor:
Rapskakor.)

Senecio. Se Korsört.

Sengsvin. Se Danskt lånts vin.

Senklapp, böjseneförsträckning. Se Kota.

Senskidor tjäna till att minska friktionen
och underlätta senornas glidning, där senorna
gå över ledgångar eller framspringande ske-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0978.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free