- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
969

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

969

lettdelar, och bestå av en bindvävshinna, som
omsluter senan och på insidan är beklädd med
en tunn hinna (synovialhinna), som avsöndrar
en slemmig vätska, varigenom rörelsen
väsentligt underlättas. E. N—m.

Sensträckning. Se Försträckning.

Separator är en apparat konstruerad för
att med tillhjälp av centrifugalkraften ur
helmjölken skilja skummjölk och grädde från
varandra. Att medelst centrifugering ur en
blandning skilja kroppar av olika tyngd från
varandra har varit bekant och använt sedan
äldsta tider, men att på samma väg skilja
fettkulorna ur mjölken tillämpades först år 1857
av professor C. J.’ Fuchs i Karlsruhe och hans
son Th. Fuchs, närmast i avsikt att kontrollera
fetthalten i mjölken. Fuchs idé upptogs år
1864 av den bayerske bryggeriteknikern
An-tonin Prandtl, vilken konstruerade en s. k.
spanncentrifug, bestående bland annat av
en lodrät axel, försedd med vertikala armar,
å vilka ett större eller mindre antal med mjölk
fyllda spannar upphängdes och
centrifugera-des. När spannarna efter centrifugeringens
slut åter intagit sin lodräta ställning,
borttogs den i varje spann avskilda grädden med
tillhjälp av en skumsked. Då centrifuger av
detta slag icke medförde några fördelar
framför äldre gängse skumningsmetoder, övergick
man till centrifuger försedda med ett enda
kärl, vilket roterade kring sin egen axel och
rymde mjölkmängder upp till 100—200 liter.
Av detta slag var den av den tyske ingenjören
W. Lefeldt år 1876 konstruerade
mjölkcentri-fugen. Denna var emellertid icke heller
kontinuerligt arbetande. Visserligen kunde
grädden under apparatens gång bringas att rinna
över kärlets bräddar, därigenom att detta
överfylldes. Men för att en ny portion skulle
kunna behandlas, måste apparaten stoppas
och tömmas. Anmärkningsvärt är, att
experimenten med dylika ej kontinuerligt
arbetande centrifuger pågingo ännu några år,
trots det att patent blivit uttaget redan år
1874 i Frankrike av La Compagnie de Fives
Lille på en kontinuerligt arbetande
centrifug, som visserligen icke var avsedd för
mjölkskumning, men dock angav den riktiga
principen för ett samtidigt uttagande av den
tyngre och lättare delen av vätskan, medan ny
blandning kontinuerligt tillfördes. Detta
såväl som ett i Amerika år 1877 av Houton &
Thomson uttaget patent på en kontinuerligt
skummande mjölkcentrifug blevo emellertid
utan betydelse, enär de ej fullföljdes och ej
blevo bekanta. Större framgång hade vår
landsman d:r G. de Laval och dansken L. C.
Nielsen, vilka nästan samtidigt och oberoende
av varandra och obekanta med de franska och
amerikanska uppfinningarna lyckades
konstruera var sin kontinuerligt arbetande
skumningsmaskin. För att exploatera sin
uppfinning ingick de Laval kompaniskap med bergs-

ingenjören Oscar Lamm, och 1883 övertogs
tillverkningen av Lavalseparatorerna av det
då bildade A.-B. Separator. L. C. Nielsen
samarbetade med maskinfirman O. Petersen &
Co. i Maglekilde vid Roskilde för att förbättra
den av honom uppfunna separatorn, men
sålde 1881 patentet till maskin- och
skeppsbyggnadsfirman Burmeister & Wain i Köpen
-hamn, varefter apparaten kallades Burmeister
& Wains centrifug. Emellan denna och de
Lavals separator uppstod efter hand en mycket
livlig konkurrens, ända tills A.-B. Separator,

Genomskärning av Alfa separatorkula.

1889 lyckades förvärva det s. k. alfapatentet,
genom vars utnyttjande skumningsförmågan
hos Lavalseparatorerna till den grad
förbättrades, att konkurrensen från andra
separatorer blev föga framgångsrik. Alfainsatsens
uppfinnare friherre C. v. Bechtolsheim utgick
från den erfarenheten vid gräddsättning i
öppna kärl, att ju lägre gräddsättningskärlen voro
och ju kortare väg fettkulorna sålunda hade
att passera vid avskiljandet, desto hastigare
och fullständigare skedde gräddsättningen.
Denna erfarenhet tillämpade han på
centrifugeringskärlet genom att indela mjölken i
detsamma i tunna, radien snett skärande skikt
medels plåtar, som antingen ställdes vertikalt
och voro spiralformigt böjda eller lades över
varandra och voro koniska. Endast det
senare sättet för mjölkens uppdelning användes
av A.-B. Separator. De första
Lavalseparatorerna med alfainsats utsläpptes 1890, och 20 år
därefter hade icke mindre än omkring 3/4 mill.
stycken blivit sålda. För att belysa, i vilken
grad skumningsförmågan hos separatorerna
förbättrats ifrån det de först utsläpptes i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0979.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free