Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Separator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
972
skummjölkens fetthalt vid skumning med
maskinseparator nedbringas till omkring 0.07 %
och t. o. m. än lägre, och med handseparator
till 0.08—o. 1 %. Vinsten härav ligger i en
ökning i smörutbytet, uppgående för 100 kg. mjölk
till omkring 10 g. smör för varje o.01 % lägre
fetthalt i skummjölken.
Renskumnings-graden i proc. beräknas enligt följande formel
mfU mfi
f:(f —––- = 100 : x och är sålunda = 100 — —=-
v 100/ f
varvid m betecknar procenten skummjölk, f
helmjölkens och f1 skummjölkens fetthalt.
Renskumningsgraden beror ej blott på
separatorns konstruktion (se Separator) utan även
på separeringens utförande. I detta avseende
är huvudsakligen att iakttaga följande.
1. Emedan fettkulornas, särdeles de
smärres, avskiljande blir fullständigare, ju mer
lättflytande mjölken är (ju mindre dess
viskositet är), och viskositeten minskas med stigande
värmegrad, bör mjölken vid separeringen
vara uppvärmd till 35—400, tung mjölk (se
Mjölk) till och med till omkring 60°.
2. I samma mån mjölktilloppet minskas,
ökas under i övrigt lika förhållanden
renskum-ningen, intill dess den nedgått till omkring
0.07—-0.06 %. Då mjölken är svårskumm ad,
ss. mot sintidens början, bör således mindre
mjölkmängd påsläppas.
3. Kulan bör hava en jämn gång utan alla
skakningar; sådana öka maskinens förslitning
och minska rensku mningen. Går kulan ojämnt
eller skakande, bör dess användning upphöra,
tills felet avhjälpts, om så behöves, med
sakkunnig hjälp.
4. Separatorns omloppshastighet bör hållas
vid den för maskinen angivna; sjunker denna,
ökas skummjölkens fetthalt som kvadraten
på varvantalet.
5. Genom att uttaga en större procent
grädde än 15 % kan renskumningen något ökas,
men minskas, om gräddprocenten går under
10 %. Smärre ändringar inom den vanliga
gräddprocenten, 10—15 %, medföra ingen
märkbar skillnad.
För att få tjock grädde minskas sålunda
tilloppet av mjölk till separatorn, under det
denna får gå med full hastighet. En fettrikare
skummjölk, sådan som vanligen säljes till
direkt förbrukning, erhålles genom att låta
separatorn gå något saktare och separera mjölken
mindre varm, t. ex. vid + io°.
Efter varje skumning rengöres separatorn
noga, allt siam, som avsatt sig, avlägsnas och
brännes. (Se Separatorslam.) L. Fr. R.
Septikämi. Se Blodförgiftning.
Septoria, svampsläkte tillhörande
gruppen Fungi imperfecti (ofullständigt kända
svampar), utmärkes av långsträckta, ofta
trådlika konidier, vilka bildas i det inre av
små, runda, meden öppning försedda
behållare, pyknider. Arterna av detta släkte leva pa-
rasitiskt på bladdelar av ett stort antal växter.
Några äro konidieformer till släktet
My-cosphaerella av kärnsvamparnas grupp, några
ha förmodats äga samhörighet med andra
kärnsvampar (jfr Svartpricks ju ka); för det
stora flertalet har ingen samhörighet med
högre fruktformer påvisats. Bland mera
betydande parasiter på kulturväxter märkas
5. piricola Desm. (tillh. Mycosphaerella
sentina (Fuck.) Schröt.) på päronblad, S. ribis
Desm. (tillh. M. ribis (Fuck.) Feltg.) på
ribesarter, 5. apii Chest. på selleri samt S.
lycopersici Speg. på tomat. Th. Lfs.
Serradelia, Ornithopus sativus L., en
sydeuropeisk baljväxt, intill 1/2 m. hög, slankig,
luden, i-årig, med mångpariga blad, täta
klasar av små, ljusröda blommor samt ledade
baljor, som sitta 2—4 tillsammans liksom tårna
på en fågelfot. Baljlederna avfalla oöppnade
och utgöra utsädet. De väga 3.5 g pr. 1,000
och 45 kg. pr. hi. S. odlas i Tyskland, Holland
m. fl. länder till foder eller grön gödsling på
sandjord (»sandjordens klöver») men har i
Sverige vid försök lämnat osäker och oftast
för liten skörd. Blommorna äro honungsrika.
Serum betecknar i allmänhet en
kroppsvätska, varur dess fasta eller kolloidalt
uppslammade beståndsdelar avskilts.
B 1 o d - s. är alltså »blodvattnet», ur vilket
b odkropparna och fibrinet avskilts genom
blodets levring eller vispning 1. på annat sätt.
Var-s. och 1 y m f-s. äro återstoden av varet
eller lymfan, sedan deras innehåll av celler
avskilts.
Mjöl k-s. är liktydigt med vassla, varur
det 1 öpnade ostämnet avskilts. Jfr
Immunitet.
Serumterapi. Se Immunitet. *
Servitut innebär rättighet för innehavaren
av en fastighet att utöva ett visst begränsat
förfogande över en annan fastighet; till
förmån för den förra, härskande, fastigheten
är, ss. lagen uttrycker sig, lagt last eller
besvär å den senare, t j anande,
fastigheten. Ex. ås. är, att ägaren av en fastighet
äger taga körväg över en annan fastighet eller
dämma upp vatten på annan fastighets strand.
Härvid förutsättes, att rätten i fråga är
anknuten till själva den härskande fastigheten,
ej till dennas ägare personligen; i detta senare
fall föreligger nyttjanderätt. Om den härskande
fastigheten överlåtes, äger den nye ägaren
utan vidare rätt att utöva servitutet, och den
förre ägaren kan således ej förbehålla sig
servitutet. För att gälla mot. ny ägare av den tjänande
fastigheten, fordras regelmässigt, att
servitutet intecknas. (Se Inteckning.) Har s.
uppkommit icke genom avtal utan på grund av
urminnes hävd (Jordabalken 15:4) eller
tillkommit vid laga jorddelning, så gäller det utan
inteckning mot ny ägare; så anses även vara
förhållandet med s., som genom avtal upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
