- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
975

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sillfiskar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

975

Europa, från vilka kontrollerade friska ägg
utlämnas till odlarna.

För närvarande idkas s. i Europa i största
utsträckning i Italien, som uppgives alstra
35—40 millioner kg. kokonger årligen, i andra
rummet följer Frankrike med 3—6 millioner
kg. och därnäst Spanien och de förra
österrikiska länderna med omkring 1.5 millioner
kg. Odlingen tillgår i huvudsak på följande
sätt. Äggen, som avsatts på små tyg- eller
papperslappar, förvaras svalt och torrt, tills
de blad, som skola användas till maskarnas
föda, finnas tillräckligt utvecklade. Då
inläggas äggen till kläckning vid hög rumsvärme.
Efter 10—20 dagar framkomma larverna, som
överföras till avplockade blad, varav sedan
friska inläggas, i den mån de uppätas eller
börja torka, vanligen 4—6 gånger om dagen.
Larverna fullborda sin utveckling, under 4
hudömsningar, på 30—38 dygn, varvid de vid
varje hudömsning hålla sig stilla utan att äta
under 2—3 dagar. De fullvuxna, omkring
6 cm. långa maskarna uppsöka en lämplig
plats för förpuppningen, vartill ljung eller
halm inlägges, och omspinna sig inom en rund,
gul kokong av ett duväggs storlek. De
kokonger, som skola användas för alstring av
fjärilar för äggläggning inläggas i ett varmt,
halvmörkt rum, och efter omkring 3 veckor
framkomma fjärilarna. Dessa flyttas parvis
in i ett mörkt rum, och sedan hanen avlägsnats,
flyttas varje hona för sig till en avstängd ram
med tyg eller papper, varpå äggen avläggas.

De kokonger, varav silke skall tagas,
upphettas med ånga för att döda insekten,
varefter kokongen torkas. För att tillvarataga
’ silket uppblötas kokongerna i hett vatten,
som upplöser det ämne, som sammanbinder
trådarna. Dessa lossas ytterligare från
varandra genom att 3—10 kokonger lagda i
ljumt vatten piskas med en visp eller borste,
varefter de upphasplas som en 3—1 o-dubbel
silkestråd.

Sillfiskar, Clupeidce, mjukfeniga fiskar med
simblåsa, som står i förbindelse med
tarmkanalen, med stora, lätt avfallande fjäll, en
ryggfena och bukfenorna långt bakåt,
ungefär under ryggfenan. De leva av plankton
(se d. o.).

Hit hör världens i ekonomiskt avseende
viktigaste fiskar, framför allt den vanliga
sillen, Clupea harengus L. Den förekommer
från Biscayabukten i söder upp till
Spetsbergen i norr, vid Nordamerikas ostkust,
Grönland, Island och Japan. Dels lever han
ute i öppna havet, varifrån han tidvis i stora
stim går in till västkusten i
oktober—novem-be, dels håller han sig i mindre mängd
ständigt nära kusten. Sillen uppträder på skilda
områden i olika raser. De, som leva i
östersjön norr om Kalmar, gå under det
gemensamma namnet strömming.

Sillen fångas med not (vad) vid stranden

(landnot) eller ute på öppna havet, såsom
i Kattegat och Skagerack (med snörpvad, se
Fiskeredskap II. 3.) och med nät (garn), som
antingen förankras eller få driva med fiskebåten
(drivgarn). Det största sillfisket bedrives i
Nordsjön och vid Norges västkust. I Sverige
idkas det längs hela kusten och gav under år
1920 omkr. 66 millioner kg. sill till ett värde
av omkr. 14 1/2 mill. kr. Viktigast är sillfisket
i Göteborgs och Bohus län, där fångsten för
samma år utgjorde 42 mill. kg., motsvarande
ett värde av 5.5 mill. kr. Vissa perioder är
fångsten så riklig, att den icke kan i sin helhet
tillgodogöras till människoföda, utan användes
även till kreatursfoder, gödsel eller beredning
av tran och guano. Vanligen saltas betydande
mängder, huvudsakligen för export, liksom
även en betydande del av den färska sillen
exporteras.

Till sillfiskarna hör också skarpsillen
eller vassbuken, Clupea sprattus L.,
vilken skiljer sig från sillen bl. a. genom skarpt
kölade bukfjäll, som göra bukkanten skarp.
Den förekommer både på västkusten och i
östersjön men är endast på det förra stället
föremål för något mer betydande fiske, med
landvadar och snörpvadar i skärgården. Den
inlägges med kryddor i burkar och går i
handeln under namn av ansjovis. Saltad kallas
den b r i s 1 i n g. K. A. Andersson.

Man skiljer på slosill eller storsill,
mellan-sill och fetsill (mindre sill). Slosillen och
fetsillen äro fetast och bäst. I handeln
förekomma allmänt tre olika slag av sill med tunnorna
märkta med ett, två eller tre K och vänligen
kallade 1 K, 2 K och 3 K. Av dessa är 3 K
bäst men även dyrast.

Sillen har ett högt näringsvärde (se
Näringsvärde), och bland fiskslagen överträffas den
i detta hänseende endast av ål, lax och makrill.
Ehuru salt sill f. n. betingar ett ganska högt
pris, utgör den dock på grund av rikedom på
fett och äggvita ett av våra billigaste
livsmedel. Fetthalten hos salt sill uppgår till
16.9 proc. — samma fettmängd i#det närmaste
som hos får kött (17 proc). Äggvitehalten
hos salt sill utgör 18.2 proc. (mot respektive
17 och 20 proc. hos får- och oxkött). För den
fattigare befolkningen är salt sill det
huvudsakligaste, i vissa trakter snart sagt det enda
sovlet.

Sill som kreatursfoder. Salt s.
kan under vissa förutsättningar användas som
foder. Enligt norsk erfarenhet kan den bäst
och i största mängd givas åt nötboskap, åt
vilken den lämpligen gives grovhackad
tillsammans med halm (t. ex. blandningen skuren
på hackelsemaskin), efter att blandningen
under 16—18 timmar legat sammanpackad
och tagit hetta. Dagsgivan kan utan olägenhet
uppgå till 2 kg. salt eller intill 5 kg. urlakad s.
Getter äter gärna sillen utan urvattning; åt
övriga husdjur bör den urvattnas eller kokas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0985.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free