Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sillfiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Författningar i nämnda syfte äro följande:
K. kung. 9/12 1898 ang. vad iakttagas bör
till förekommande och hämmande av
smittsamma sjukdomar bland husdjuren, med
ändringar och tillägg 1/5 1903, 28/9 1906, 3/n
1906, 31/5 1918, 13/6 1919 och19/3 1920. K. kung.
9/i2 1898 ang. vad iakttagas bör till
förekommande av smittsamma sjukdomars införande
i riket, med ändringar och tillägg 11/3 1919 och
26/5 1922.
K. kung. 8/ii I912 an§- villkoren för
transport av idisslande djur samt djur av
hästsläktet och svin medelst ångf arj a mellan
Sverige och utlandet.
K. kung. 28/9 1906 ang. vad iakttagas bör
vid införsel sjöledes till riket av levande höns,
gäss, ankor och duvor, med tillägg 3/8 1914.
K. kung. 22/6 1911 ang. införsel av vissa
varor från land eller del därav, som förklarats
smittat av smittsam mul- och klövsjuka,
med ändringar av 2/s I9I5 ocn 2V? I9I7-
K. kung. 22/i 1915 med bestämmelser betr.
införsel av fodermedel från land eller del därav,
som förklarats smittat av smittsam mul- och
klövsjuka, samt
K. kung. av samma dag ang. handel med
sådana fodermedel.
K. kung. 19/2 1915 ang. desinfektion av
järnvägsvagnar, som ankomma med ångfärja från
utlandet.
K. kung. 19/i 1912 ang. desinfektion av
järnvägsvagn, vari fraktats saltade hudar.
K. kung. 17/i2 1920 ang. desinfektion av
järnvägsvagn, vari fraktats levande djur.
E. N—m.
Självavläggare. Se Skördemaskin.
Självbindare. Se Skördemaskin.
Självfertil. Se Befruktning, Fruktbarhet.
Självgallring kallar man inom
skogshushållningen det avskiljande av de svagare
individer, som äger rum i slutna skogsbestånd.
Det ena svagare individet efter det andra
överväxes och förkväves av starkare individ
i beståndet. De sålunda överskärmade
träden torka så småningom samt falla slutligen
till marken. Självgallringen inträder tidigare,
ju tätare beståndet uppväxt från början, och
den är störst hos starkt Ij usbehövande
trädslag såsom tall och björk. På kraftig mark
är också självgallringen större än på magrare
mark. Störst är självgallringen under tiden
för trädens hastigare höjdtillväxt, d. v. s.
intill dess träden nått medelåldern. G. Sch.
Självsteril. Se Befruktning, Fruktbarhet.
Självupphettning. Se Hö: Förvaring,
Jäs-foder, Kreatursgödsel, Pressfoder.
Sjöjord, jord som vunnits genom
sänkning eller avtappning av sjö, är i regel genom
sin sammansättning mycket fruktbar, men
stundom ofruktbar till följd av innehåll av
giftiga ämnen, ss. fri svavelsyra och
svavel-syrade salter (järnvitriol eller alun). Felet
avhjälpes genom god avdikning, som bortför
62—213320. Lantmannens uppslagsbok.
de med genomsipprande vatten utlakade
ämnena, samt inblandning av kalk, som med
svavelsyran bildar oskadlig gips.
Sjöorre. Se Dykand.
Sjöreglering. Se Vattenrätt: Vattenreglering.
Sjösänkning. Se Torrläggning.
Skabb. 1. Hudsjukdom hos djur,
förorsakad av k vals t er art er. Om förekomsten av
s. hos olika husdjur och om de arter, som
förorsaka sjukdomen, se Kvalster.
Behandlingen går i första hand ut
på att döda skabbdjuren. För detta ändamål
användes först tvättning eller ingnidning med
såpa (enbär eller försatt med 5 % kreolin) för
att uppmjuka och avlägsna sårskorporna, och
därefter ingnides något parasitdödande
medel (skabbsalva), avpassat efter den
särskilda skabbformen.
Mot Sarcoptesskabb hos häst
användes lämpligen en blandning av tjära och
svavelblomma (av vardera en del), såpa och
sprit (av vardera 2 delar). Denna ingnides över
* hela kroppen och avtvättas efter 6 dygn;
kuren upprepas 3—4 ggr. Även användes
kreo-linliniment, bestående av kreolin och såpa (av
vardera 1 del) samt sprit (8 delar), varmed
dock högst halva kroppen i sänder ingnides.
Verksammaste medlet anses dock numera att
innesluta hela hästen med undantag av
huvudet under 2 timmar i en gaskammare, vari
inledes svavelsyrlighet till den mängd, att
luften innehåller 4 % av gasen.
Mot fårskabb (för vilkens bekämpande
särskilda föreskrifter äro utfärdade (se
Sjukdom, smittsam), användes dels en smörj kur
bestående i ingnidning av kreolinliniment,
dels bad, som utföres så, att djuren neddoppas
under 3 minuter i ett till 37° uppvärmt 2x/2 %
kr eolinbad.
Dermatophagus- och
Derma-tocoptes-skabb hos häst och nöt
botas vanligen lätt genom tvättning med
kreo-linsåpa eller ingnidning av fotogen- eller
kreolinliniment.
Kraftigt men tämligen dyrbart skabbmedel
är peru- och styrax-balsam, antingen
upplöst i lika delar sprit eller såsom salva med 6—
10 delar vaselin, vilket efter sårskorpornas
avlägsnande penslas eller ingnides på de
angripna fläckarna, en behandling, som särskilt
lämpar sig vid s. hos mindre djur (öronskabb
hos kanin, kalkben hos höns).
Vid Acarus-skabb hos hund användes
företrädesvis kreolin, antingen utspädd eller
såsom 5—10 % kr eolinsprit, med iakttagande
av att ögonen noga skyddas, eller också
daglig ingnidning av perubalsam, en behandling,
som kräver lång tid, ofta en månad eller mer.
Då alla skabbformer äro i hög grad
smittsamma, böra de angripna djuren noga isoleras
och behandlingen alltid göras i samband med
rengöring och desinfektion av den plats, där
djuren vistats, liksom av de föremål, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
