Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sillfiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
978
vilka de varit i beröring. Se även Kvalster:
benskorv hos höns. E. N—m.
2. Sjukdom hos potatis. Se Korkskabb,
Skorv.
Skabbsalva. Se Skabb.
Skadade frön. Se Frökontroll, Utsäde.
Skadedjur. Se Jaktlagstiftning, Fångst.
Skakel. Se Anspänning, Vagn.
Skala. Se Byggnadsritning, Kartor.
Skalade frön. Se Frökontroll, Utsäde.
Skalbaggar. Se Insekter och resp.
artnamn.
Skalgrus. Se Märgel.
Skalhalt. Med skal betecknas de vid
frukten (kärnan) fastvuxna blomfjällen hos
korn, havre och ris; då dessa skal till sin
sammansättning och smältbarhet starkt avvika
från kärnan och närmast överensstämma med
halm, så inverkar skalets tjocklek avsevärt på
fodersädens näringsvärde; de vid
grynberedning avskilda skalen hava obetydligt
näringsvärde och böra ej kallas kli (jfr. d. o.).
Skalhalten växlar mycket hos olika sorter, i
synnerhet av havre, och är i allmänhet högre, ju
mer kornet är långsträckt och tunt. (Se
Havre och Korn.) Likaså äro fruktskalen hos
oljeväxter av mycket litet fodervärde och de
oljekakor, som pressas av oskalade frön, mycket
underlägsna kakor av skalade frön. Se
Oljekakor.
Skall. Se Jakt.
Skallerört. Se Höskallra.
Skälm, skakel. Se Anspänning, Vagn.
Skänk kallas den del av bakre
extremiteten, som ligger mellan knäet och hasen och
har till underlag stora och lilla skankbenet
(se Skelett). Dess längd bedömes hos hästen
efter en lodrät linje från sittbensknölen; om
denna linje, då skenbenet står lodrätt, tangerar
hasspetsen, är s. av medellängd, faller den
framför, är s. lång, och hästen blir krokhasig, faller
den bakom, kallas s. kort, och hasen blir rak
. (se Has). Skänkens bredd beror
huvudsakligen på akillessenans läge, som åter
bestämmes av hasbenets längd. En bred s. betraktas
därför som en förtjänst, då den angiver en
god utveckling av hasbenet. E. N—m.
Skåp kallas ett dubbelt hudveck, vars
yttre blad omsluter och det inre bekläder
främre delen av hanlemmen och som vid
urinrörets mynning övergår i dess slemhinna.
E. N—m.
Skarifikator, äldre benämning för
redskap med skarpa, knivformiga billar för att
avskära ogräsrötter, ss. hästhacka, exstirpator
o. dyl.
Skarpsalva. Se Avledande medel.
Skarv. Se Hopfogning av virke.
Skata. Se Kråkfåglar.
Skate, toppända på fällda träd, ej
användbar till sågvirke eller annat gagn virke,
utan blott till kol- och brännved.
Skattefrälse, Skattejord. Se Jordnatur.
Skattlåda. Vid binas beskattning
utvidgas bikuporna dels bakåt, dels uppåt, i
senare fallet medelst s. k. skattlådor. I dessa
äro ramar med början till nybygge insatta,
vilka bina nedbygga och därefter fylla med
honung. A—r L—n.
Skattning. Allt eftersom bisamhället
utvecklas under våren och försommaren, insättas
nya kakor utöver det antal, som omfattar
äggläggningsområdet. Så snart det undre
rummet är fyllt, påsättas skattlådor med
ramar eller kakor, i vilka bina fortsätta att
upplagra honungsöverskottet. För att
drottningen ej skall använda även skattlådorna
till äggläggningsområde, brukar man lägga
ett spärrgaller (se d. o.) mellan yngelrummet
och skattlådorna. Så snart en kaka är fylld
och cellerna av bina förseglats med vaxlock,
är honungen mogen och uttages ur kakan
medelst honungsslungare (se d. o.). För att
spara tid brukar man dock i allmänhet låta
lådan stå, tills samtliga kakor äro fyllda,
varefter kakorna slungas och åter insättas till
bina, som på nytt draga dem fulla, om
blommorna fortfarande giva nektar. När
honungsdraget är slut, beskattas samhället även på de
honungskakor, som befinnas bakom och
framom yngelklotet nere i yngelrummet, samhällets
utrymme förminskas till det minsta möjliga
och vinterförrådet gives (se Bins fodring).
Halmkuporna kunna beskattas medelst
skattlådor på samma sätt som ramkuporna.
En annan form för beskattning är att på
halmkuporna sätta en annan tom kupa, i vilken
bina upplagra den indragna nektarn, sedan de
därför uppfört nödigt vaxbygge. För att
utvinna honungen ur dessa »påkupor» måste
kakorna kramas sönder, vilket är mycket
oekonomiskt, då man betänker att kakorna,
om de varit omslutna av träramar och
placerade i skattlådor, kunnat användas flera
gånger och binas arbete med uppförande av
nytt vaxbygge inbesparats. A—r L—n.
Skavgräs. Se Fräken: Skavfräken.
Skedvatten. Se Salpetersyra.
Skeftstång. Se Vagn.
Skelettet eller benbyggnaden
tjänar dels som skydd för inre organ, dels som en
stomme, som uppbär kroppen och bildar de
hävstänger, på vilka musklerna verka. Det
utgöres av en mängd olika ben, som bruka
indelas i platta, korta och rörformiga. De platta
benen (ss. huvudets ben, bogbladet,
bäckenbenen och revbenen) utgöras egentligen av
två skivor av fast barksubstans, åtskilda av
ett tunt lager porösare benvävnad
(märg-substans). De korta benen (kotorna i
ryggraden) utgöras nästan uteslutände av porös
vävnad med endast ett tunnare lager
barksubstans på ytan. I de rörformiga benen (de
flesta av extremiteternas ben), i vilkas inre
finnes en längsgående kanal (märgkanalen),
omslutes denna av den porösa benvävnaden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
