- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
980

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skelettet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

980

bandet mellan kotorna, nämligen det från
bågarna utgående, opariga
tornutskottet och de från kroppen utgående t v ä
r-och ledutskotten.

Ryggraden (se fig.) indelas i hals-, bröst-,
länd-, kors- och svansportionen. H a 1 s p o
r-t i o n e n (E) utgöres av 7 kotor, av vilka blott
den andra och sista hava tornutskott, och som
äro förenade av verkliga ledgångar, i det att
kotkroppens främre del bildar qtt
halvklotformigt ledhuvud och den bakre en skålformig
ledpanna. Den första halskotan, atlas
(C), utgöres av en benring med två
vågformiga tvärutskott och har framtill två
ledytor för nackbenets ledknappar. Den 2:a
hals-’ kotan, tappkotan (epistropheus

Skelett av häst.

(D), har tornutskottet utbildat till en
längsgående kam, och kroppen fortsätter
framtill j|i ett trappformigt utskott, som mot
atlas bildar den led, i vilken huvudets
vridning sker. Utom genom sina ledgångar
sammanhållas halskotorna av nackbandet
(f), en bred, elastisk bindvävsplatta, som
utgår från ryggkotornas tornutskott och är
fäst på nackbenet och samtliga halskotor
samt även tjänar till att bära upp halsen
och huvudet. — Bröstportionen (F)
utgöres hos hästen av 18, hos idisslare 13 och
hos svin äv 14—17 kotor, som hava långa
tornutskott, av vilka de främre bilda
underlaget för manken. Deras jämförelsevis
obetydliga tvärutskott äro ombildade till ledytor
för revbenen.’ — Ländportionen (G)
består av 6 (stundom 5, hos svin 6—8)
kotor, som lätt igenkännas på sina långa, platta
tvärutskott. — Korsportionen (H)
utgöres av 5 (hos får och svin vanligen 4)
kotor, sammanvuxna till korsbenet, som
bildar den övre väggen i bäckenhålan och
framtill har vingformiga utskott till fäste för
bäckenbenen. — Svansportionen (I)
består vanligen av 18—20 (hos olika får-

raser 3—24, hos get 12—16) kotor, vilka bakåt
allt mer reduceras, så att blott de 3—4 första
hava kotornas vanliga delar tydligt utbildade
men från den io:e—I7:e endast själva
kot-kroppen.

Bröstkorgen utgöres av revbenen,
som upptill äro rörligt förenade med
bröstkotorna och nedtill sammanhållas av
bröstbenet. Deras antal är hos hästen 18, hos
idisslare och svin 13 par, av vilka endast de 8
första, s. k. äkta, revbenen äro fast
förenade med bröstbenet men de övriga, s. k.
falska, nedtill övergå i revbensbrosken,
som endast genom bindväv sammanhållas
med varandra. Bröstbenets främre
från sidorna sammantryckta del kallas
handtaget eller bröstbensspetsen, dess
bakre del slutar med det spadformiga
skovelbrosket.

Extremiteternas ben. De främre
extremiteternas ben (se fig.) utgöras av:
Skulderbladet eller bogbladet (J),
ett platt, långsträckt, triangulärt ben, som på
utsidan har en längsgående ås, bogblad
s-kammen, och nedtill en skålformig ledyta
för överarmbenet (K), som därmed
bildar bogleden. Underarmen består av
de hos hästen fullständigt sammansmälta,
hos idisslare och svin även fast förenade, men
hos de köttätande husdjuren rörligt
förenade underarm- och
armbågsbe-nen (L), som med överarmens nedre ända
bildar armbågsleden. Nedtill ledar
underarmbenet mot k n ä e t s (mötsv.
handlovens) ben (M), som äro ordnade i 2 rader
med hos hästar 3 ben i vardera (hos idisslarna
3 i den övre men 2 i den nedre raden, och hos
svin 4 i vardera), och på baksidan det s. k.
hak- eller ärtbenet (N), som
huvudsakligen tjänar till fäste för vissa muskler.
Skenbenet (motsv. mellanhandsbenen)
utgöres hos hästen av det s. k.
kanonbenet (O), motsv. det 3:e
mellanhandsbenet, och de på dess baksida belägna
florett- eller griffelbenen (rudiment
av 2*.a och 4:e tån). Hos idisslarna består
skenbenet av 2 sammanvuxna ben (motsv.
3ie och 4:e mellanhandsbenen) och ett
obetydligt griffelben, fäst vid yttersidan av skenbenets
övre ände. Hos svinet består skenbenet av 4,
två främre något större och 2 bakre mindre
ben. Tårna äro hos hästen reducerade till
blott 1, som består av 3 ledstycken, kot-,
kron- och hovben. Kotbenet (P)
bildar med den nedre änden av skenbenet k o
t-leden, som bakåt förstärkes av 2 s. k.
sesamben, kotsenebenen, samt med
kronbenets övre ände k r o n 1 ed en.
Kronbenet (R) bildar med hovbenet (S)
hovleden, som likaledes förstärkes av ett
baktill beläget sesamben, strålbenet
(se Hov.) Hos idisslarna äro 3:e och 4:e
tån fullt utvecklade och skenbenets nedre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0990.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free