Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsaccis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
avstår man från att införa en normal
fördelning av åldersklasserna på skogen. Därför
användes helst s. k. kombinerad
fackverksmetod, varvid först
avverkningsytan för en 40-årsperiod beräknas enligt
ytfackverksmetoden, d. v. s. utgående från
att årshyggets storlek skall vara lika med
skogens areal dividerad med omloppstiden.
Därefter uppdelas 40-årsperioden i tvenne
20-åriga perioder, varvid tillses, att
avverkningens kubikmassa blir lika för dessa båda
perioder. S. P.
För indelning av kronoskogarna gäller
Domänstyrelsens indelningscirkulär 1916.
Skogslagstiftning. Redan i de gamla, från
den historiska tidens början härrörande
lands-skapslagarna och de på dem grundade
medeltida landslagarna funnos bestämmelser rörande
rätten att tillgodogöra sig skogens avkastning,
ss. förbud att avverka skog eller jaga å
annans mark, att hugga ek, bok, apel och andra
»bärande träd» o. s. v. Under Gustav Vasas
för kronans fördel ivrande regering hävdades
kronans rätt till alla de marker, som lågo
obyggda och fjärran från bygdelagen. (Se
Domäner.) Redan under följande århundradet
började omsorg för motverkande av befarad
skogsbrist att göra sig gällande och fick
uttryck i Sveriges första skogsordning, den 22/3
1647, vari stadgades dels om vården av
allmänningsskogarna, dels även om enskildas
rätt att använda sin skog, förbud mot
svedjande annat än för varaktig odling, o. s. v.,
bestämmelser, som upprepades, preciserades
och delvis skärptes i nya
skogsordningar (29/8 1664, 12/i2 1734, 10/i2 1793
och 1/8 1805), liksom i kap. 10—16 av
byggningabalken av 1734 års allmänna lag. I dessa
skogsordningar och särskilda förordningar, i vilka
skattebondes rätt att till avsalu begagna sin
skog i princip begränsades, så att »skogen ej
finge utödas och hemmanet fördärvas»,
stadgades även om avskiljande av skog, som
icke tillhörde enskilda eller samfälligheters
allmänningar, som kronoparker och dessas
gränsreglering. För övrigt växlade
bestämmelserna mycket mellan den noggrannaste
kontroll och större frihet.
Sedan enligt riksdagens beslut 1810, 1818
och 1823 de allmänna skogarna i stor
utsträckning börjat avyttras (se Domäner),
inträdde en hänsynslös avverkning, som
ansågs hota skogens bestånd, och härav
framkallades från mitten av århundradet en ändrad
skogspolitik med vittgående inskränkningar
i den fria förfoganderätten till skog, först
för vissa delar av landet och slutligen med
början av 1900-talet för hela riket. Förslag om
hela skogslagstiftningens revision föreligger
f. n. (år 1922) till granskning.
Utöver kvarstående allmänna bestämmelser
i den allmänna lagens byggningabalk gälla
följande lagar och förordningar rörande en-
skildas skogar. Om allmänna skogar se
Allmänning, Arrende: IV. Kronoarrende,
Domäner och Nybyggen.
Lag om vård av enskildas
skogar inom Gottlands län, utfärdad
1869 och senast förnyad 13/6 1908, förbjuder
avverkning å enskilds skog annat än för
gårdens behov för uppodling eller till
byggnadstomt, såvida ej tillstånd erhållits av länets
skogsvårdsstyrelse. Denna äger då föreskriva
åtgärder för återväxtens betryggande inom
viss tid. Även för avyttring av virke,
avverkat för nämnda ändamål, fordras
skogsvårdsstyrelsens medgivande. Liknande
bestämmelser utfärdades för Öland, i avvaktan på
skogsvårdslagstiftningens revidering,- provisoriskt 20/6
1913 och ha sedermera förnyats.
För Väster- och Norrbottens
län utom lappmarkerna gäller sedan 29/9
1874 för det förra och 23/6 1882 för det senare
länet en senast genom K. f. till förekommande
av överdriven avverkning av ungskog i
nämnda län den 18/6 I9I5 förnyad
dimensions-1 a g, genom vilken förbjudits att utan
särskild utsyning avverka barrträd, som ej är
torrt och ej håller 21 cm. diameter inom
barken vid brösthöjd, 4.75 m. ovan storändan,
annat än till husbehov inom det skifteslag,
där fastigheten är belägen, eller angränsande
skifteslag. Undermåligt virke får ej försågas
å exportsåg, så framt det ej stämplats av
vederbörande skogstjänsteman med särskilt
märke. Avverkning av undermålig skog för annat
än husbehov kan dock efter av vederb.
skogstjänsteman utförd undersökning tillåtas, om
avverkningen överensstämmer med god
skogshushållning och ej förorsakar brist på virke
för oundgängligt husbehov eller eij est ej laga
hinder möter. Träden skola då stämplas som
ovan sagts. Även för avverkning för
husbehov är vederb. skogstjänsteman skyldig att
giva anvisningar enligt rationell skogsvårds
fordringar samt att stämpla dylikt virke, om
det skall sågas å exportsåg. För avverkning
av undermåliga träd över husbehov för
odling till åker och äng fordras medgivande av
K. B. efter föregående undersökning.
Inom Väster- och Norrbottens
lappmarker får enligt
avvittringsstad-gan 30/5 1873 och i Särna socken i Dalarna
enligt K. b. 27/e 1879 avverkning å enskild skog
ske fritt endast till husbehov, men till avsalu
blott efter utsyning. Vid a v vittring i
lappmarkerna skall, enligt lag 6/6 1909 ang.
husbehovsskogar, av skogsanslaget utläggas dels
särskild husbehovsskog för varje
brukningsdel, dels samfälld
husbehov sskog gemensamt för 2 till flera
hemman eller nybyggen, då de icke få den därför
avsedda delen av skogsanslaget till fullo
utlagd i särskild husbehovsskog. I särskild
husbehovsskog fordras utsyning och
stämpling för avverkning utöver husbehovet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
