Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsmärke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
992
plantskola. Å fuktig mark upplägges
planteringsjorden i små kupor,
kupplante-ring. Vid dagsverkspris av 4 kr. för man och
2 kr. för hjon blir planteringskostnaden i
öppna gropar och små plantor omkring 60—-65
kr., med omskolade plantor 100 kr.,
spettplantering 50 kr., allt per hektar,
De äldsta skogsodlingarna utfördes i vårt
land i Skåne och å flygsandsfälten redan under
1700-talet. Å kronoskogar i Västergötland
samt å Visingsö och Omberg utfördes
skogsodlingen i stor omfattning på 1830-talet. År
1870 påbörjades skogsodling å sydvästra
Sveriges ljunghedar. Sedan år 1905 liar den största
arealen skogsodlats av skogsvårdsstyrelserna,
till 1919 nära 280,000 hektar. Årligen
skogsodlas nu i Sverige 30—40,000 hektar. G. Sch.
Skogsplantering. Se Skogsodling. För
utbildande av skogsplantörer pläga
skogsvårdsstyrelserna var i sitt län anordna ett par
veckors kurser på våren.
Skogsreva. Se Clematis.
Skogsruss, urgammal gottländsk ponny-ras
(se Ponny), vilken intill vår tid, om än i ringa
antal, bevarats på ön och på senaste tid
blivit föremål för omvårdnad och planmässig
Skogsruss.
avel, under det att tidigare de halvvilda
utgångshästarna varit så gott som fullständigt
lämnade åt sig själva. Tidigare lära de i någon
mån hava korsats med klippare från
Östersjöprovinserna och under 1800-talet även med
norska hästar, men i huvudsak har rasen
fortplantats utan inblandning av främmande
blod. Då rasens litenhet och spinkiga
kroppsbyggnad anses delvis bero på alltför tidig
parning, har man under senare tid ej tillåtit
yngre hingstar än 2-åriga att gå på utgångarna.
För en förbättrad avel av s. verkade under
åren 1887—97’ ett ponnystuteri på Klintebys
och under senare år Ab. Gotlands Ponnystuteri
och Gottlands russavelsförening.
Skogsrussen är mycket liten, vanligen blott
omkring 1 m. i höjd, utmärkt av spinkig
kroppsbyggnad, ofta med svag rygg, felaktiga
ledgångar och benställningar, men med ytterst
hårda ben och hovar samt en otrolig energi,
ihärdighet och uthållighet som tra vare.
Skogsränteprincipen eller högsta
avkastningsprincipen är en av de
teorier, enligt vilka man beräknar den
lämpligaste omloppstiden i skogsbruket. Man utgår
från att skogen bör skötas på ett sådant sätt,
att största möjliga nettoinkomst uppstår
pr ytenhet i medeltal pr år. Så länge
tillväxten i kubikmassa pr ha. årligen överstiger
medeltillväxten (se Tillväxt), får
slutavverkning ej ske, och omloppstiden måste utsträckas
ännu längre, om kvalitetstillväxt därefter
äger rum. Principen innebär alltså, att
slutavverkningen får ske först vid den ålder, då årliga
tillväxten i penningevärde pr ha. räknat är
lika stor eller lägre än värdet av beståndets
hela produktion, dividerat med åldern. Denna
princip för till mycket höga omloppstider och
stora sparade virkesförråd. Dess anhängare
anse, att detta är en fördel, i det att ett stort
virkeskapital är detsamma som en stor
förmögenhet, och att man ju bör sörja för att
landets förmögenhet ej minskas. En stor
värdestegring kan ju också förutspås på grund
av stegrad efterfrågan på virke samtidigt med
att världens förråd snabbt minskas.
Skogshanteringen är vidare den av Sveriges näringar,
där förutsättningarna äro bättre än för de
flesta andra länder, och virket har en avgörande
betydelse för vår handelsbalans. Därför är,
enligt anhängarna av s., skogen så viktig för
hela vårt nationella välstånd, att vi böra
sträva att producera det mesta möjliga, så att
varje ha. skogsmark ger så hög avkastning som
möjligt.
Markränteprincipen eller
penningränteprincipen står i skarp
motsats härtill. Den senare lärans anhängare,
till vilka nationalekonomerna i princip
ansluta sig, göra gällande, att den som i
skogsbruket endast strävar efter högsta möjliga
avkastning pr. ytenhet resonerar, som om
skogen vore den enda produktion, vari vi
kunna placera vårt kapital. Det avgörande
för om ett företag är mer lönande än ett
annat är räntefoten, d. v. s. hur många procents
ränta företaget giver på det däri bundna
kapitalet. Det, som bör eftersträvas inom
skogsbruket såväl som inom andra företag är
därför en sådan produktionsform — i detta
fall den omloppstid —, som giver den högsta
procentiska räntabiliteten. Om vi ha ett
skogsbruk, som är försett med ett stort sparat kapi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
