Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogstyper ... - Skottkärra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
rörande skog och skogshantering. Föreningen
anordnar årligen exkursioner till olika delar
av landet eller till främmande länder.
2. Norrlands
skogsvårdsförbund, en fortsättning på den 1882 stiftade
föreningen »Skogskultur i Norrland», vilken
år 1890 förändrat sitt namn till »Föreningen
för skogsvård i Norrland». Förbundet har till
uppgift att främja god vård och skötsel av
skogarna i Norrland och Dalarna. Föreningen
utgiver Norrlands Skogsvårdsförbunds
tidskrift (4 häften per år) och Skogsvännen (4
smärre häften per år). Dessutom har
föreningen utgivit en del icke periodisk litteratur,
bland vilken särskilt må framhållas »Kort
handledning i Skogshushållning». G. Sch.
Skogsvårdsstyrelse handhar enl. lag
24/-1903 om vård av enskilda skogar uppsikt över
efterlevnad av nämnda lag samt har att i
övrigt främja den enskilda skogshushållningen
genom spridande av kunskap i skogsskötsel,
understödjande av arbeten för skogsodling,
tillhandahållande av frö och plantor o. s. v.
En s. skall finnas inom varje landstingsområde,
där lagen om vård av enskildas skogar gäller,
och bestå av 3 med skogsförhållandena i
orten förtrogna män, utsedda för 3 år, en (ordf.)
av K. Majt, en av landstinget och en av
hush.-sällskapet. Där flera hush.sällskap än ett finnas
inom området, utser vartdera hush.sällskapet
1 medlem och landstinget lika många som
sällskapen äro. Styrelsens verkställande
tjänsteman kallas länsjägmästare. För att samverka
med skogsvårdsstyrelsen äger kommun att
tillsätta en skogsvårdskommitté av
3 personer, valda för 3 år.
För bestridande av sina utgifter åtnjuta
skogsvårdsstyrelserna ett statsanslag (f. n. av
sammanlagt 160,000 kr.), anslag av landsting
och hushållningssällskap (f. n. tillsammans
omkring 100,000 kr.) samt skogsvårdsavgifter,
1.3 % av rotvärdet å avverkat virke (år 1919
över 4 mill. kr.).
Skogvaktare, lägre bevaknings- och
förmanspersonal vid skogarna. Tidigare var
deras uppgift huvudsakligen att bevaka mot
olaga jakt och åverkan, numera i främsta
rummet att vara förmän vid skogsvårds- och
avverkningsarbeten. De för bevakning av
häradsallmänningarna m. fl. allmänna skogar
anställda pläga kallas kronoskogvaktare, de
hos skogsvårdsstyrelsen länsskogvaktare. Jfr
Domänstyreisen.
Skohammare. Se Hovbeslag.
Skolning, omskolning. Se Omplantering.
Skomakare. Se Sutare.
Skorv. 1. Sjukdom å potatisknölar,
förorsakad avs. k. strålsvampar
(Actino-myces-axter). Dessa framkalla i potatisskalet
fläckar med skrovlig, fjällig yta. I större
fläckar ser man ofta flera koncentriska, av
hudrester bildade ringar, i andra fall äro
fläckarna kantiga eller stjärnformiga. Man har ur-
skilt olika skorvtyper: ytskorv,
djupskorv och puckelskorv. Vid den
förstnämnda ligger skorvf lacken i ungefär
samma nivå som den oskadade huden;
djupskorv karakteriseras av en eller annan mm.
djupa, ofta kraterformade insänkningar,
puckelskorv däremot av vårtlika upphöjningar.
Olika Actinomyces-arter framkalla olika
skorvtyper. Skorven angriper endast den växande
potatisen, men sprider sig icke under
lagringen. Smittan kan följa med sättpotatisen
eller på förhand finnas i jorden, varest den kan
kvarleva under flera år, även om potatis ej
odlas där. Den kan också spridas genom
gödsel från kreatur, som utfodrats med skorvig
potatis. Skorvorganismerna trivas endast i
alkaliskt reagerande jord, varför kalkning och
märgling samt tillförsel av alkaliskt reagerande
gödselsalter främja skorvbildningen, vilken
däremot hålles tillbaka genom surt verkande
gödselmedel, såsom svavelsyrad ammoniak
och kainit, samt genom gröngödsling. På starkt
alkalisk jord kan man förebygga skorvangrepp
genom svavling. Somliga potatissorter äro
mera motståndskraftiga mot s., t. ex. den tyska
sorten Jubel och avkomlingar efter
densamma. — Som s. betecknas även skador, som
framkallats av vissa kvalster och
tusenfotingar eller av rent fysiologiska orsaker.
Lackskorv kallas de mörka skorpor, som filtsjukans
svamp bildar på potatisknölarna (se
Filtsjuka).
2. På rotfrukter, såsom betor, kålrötter
och rovor, förekommer skorv under olika
former, ofta starkt erinrande om potatisskorven:
runda, platta vårtor med skrovlig yta eller
mer eller mindre djupa sår. Som orsak har
angivits dels bakterier, dels stråls vampar.
S. uppträder på rotfrukter mest där potatisen
varit mycket skorvig. Th. Lfs.
3. Frukt skor v. Se d. o.
Skorzonera. Se Svartrötter.
Skostall. Härmed betecknas dels ett vid
större hovbeslagssmedjor vanligt rum för
hästarnas uppbindande under skoningens
verkställande, dels en tvångsspilta (även kallad
oxspilta), som användes vid skoning av
oxar. A. P—n.
Skötare. Se Skotning.
Skotning av virke avser i allmänhet dettas
hopläggning i buntar av lagom storlek för
vidare transport. Sålunda skotas t. ex. det
färdigsågade virket på trallor — vanligen i
samband med en mer eller mindre noggrann
sortering — för att på dessa forslas till
brädgården, där det, hoplagt i lagom stora skot,
uppforslas på brädstaplarna (jfr Sågning).
M. J. Dft.
Skotkälke. Se Virkesdrivning: Virkets
transport.
Skottkärra. Redskap för körning av smärre
laster med handkraft, vare sig hemmagjorda
eller tillverkade vid fabrik, mycket växlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
