- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1019

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smuts i mjölk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ioi9

1860-talet, sedan den Swartzska ismetoden
börjat tillämpas och ett gott smör därigenom
kunde tillverkas, började utförseln, numera
allt mer övervägande till England, att ökas och
nådde år 1868 till samma mängd som införseln
(ungefär 1.5 mill. kg.) samt steg sedan
oavbrutet, under det att införseln från slutet av
1880-talet avtog. Största utförselmängden,
24,781,000 kg., nåddes år 1888, varefter
mängden något nedgick till följd av ökad inhemsk
förbrukning. Under kristiden från 1917
upphörde utförseln så gott som fullständigt och
ersattes av en betydande införsel. (Se
Mejerihantering.) Exporten har, sedan den började
få något större omfattning, skett genom ett
fåtal större exportfirmor, till en början delvis
i Danmark, sedan före 1800-talets utgång så
gott som uteslutande inom landet. Försök ha
gjorts att förbigå dessa mellanhänder och sälja
direkt till de engelska köparna, men med
framgång blott så till vida, att som mellanhand
inträtt smörexportföreningar (se d. o.). Från
mitten av 1870-talet anordnades regelbunden
utförsel 1 gång i veckan, först från Malmö
och sedan även från Göteborg, Hälsingborg
och Halmstad. Från mitten av 1880-talet
ha kylvagnar insatts för smörtransporten å
statens järnvägar till exporthamnarna.
Av-räkningen mellan exportören och mejeriet
har sedan 1880-talet i regel skett efter
notering. (Se Prisnotering.) Priset beräknas fritt
ombord (fob) i exporthamnen. År 1887
anställdes en mejeriagent i Manchester för att gå
svenska exportörer till handa. Sedan år 1903
är han ersatt med en statens
lantbrukskonsulent i England.

Smörexportförening. År 1905 stiftades
Skånska s m ö r e x p o r t f ö r e n i n g e n
u. p. a. med syfte att för medlemmarnas
räkning försälja smör och andra mejeriprodukter
samt inköpa mejeriförnödénheter o. dyl. Till
medlem kan antagas mejeriföreningar samt
bolag 1. enskilda, som driva mejerirörelse.
Föreningen är andelsföretag med andelar och
insatser i förhållande till mängden under året
förut sålt exportsmör. Medlem har skyldighet
att till föreningen lämna hela sin
smörtillverkning med undantag av vad
mejeridelägarna uttaga för egen förbrukning och det
som säljes i den lokala handeln. Gottlands
smör- och äggexportförening u.
p. a., stiftad 1915, försäljer anslutna mejeriers
smör och medlemmars ägg. S. Sveriges
s. u. p. a., stiftad 1916, har till ändamål att
försälja medlemmarnas smör och åt dem
inköpa för mejeridrift behövliga varor o. dyl.

Smörfel. Se Smör.

Smörfärg. För smörets färgning, för att
giva det utfeeende av »grässmör», har använts
åtskilliga gula färgämnen, såsom extrakt av
saffran, safilor, ringblommor, gurkmeja eller
morotssaft, iptien framför allt orleana (annatto).
Numera anyändes uteslutande det sistnämnda,

ofta blandat med litet gurkmeja, men
därjämte i utlandet även en t järf ärg, benämnd
smörgult. Smörfärg beredes fabriksmässigt,
genom färgämnets upplösning i en olja,
vanligen rapsolja, och upptages därför blott av
smörfettet men icke i kärnmjölken, som
således icke märkbart färgas. S. bör förvaras
skyddat för luft och ljus, d. v. s. i väl slutna
flaskor av mörkt glas, för att ej färgen skall
blekna och oljan härskna; den bör ej utsättas
för köld, emedan färgämnet då avskiljes som
grums; före användningen bör allt grums
från-silas. Om tillsats av s., se Smör.

Smörhandel. Se Mejerihantering,
Smörexport.

Smörjanordningar för en jämn tillförsel
och kvarhållande av smörjmedel i lager kunna
utan större olägenhet undvaras endast vid
mycket långsamt rörliga axlar och ringa tryck,
ss. i lantbruksfordons hjulnav, där fasta
smörjmedel användas. Ju hastigare rörelsen och ju
starkare trycket är, desto rikligare bör
smörjningen vara. S. böra sålunda i främsta rummet
avse en jämn och tillräcklig tillförsel av smörja,
och tunnflytande oljors benägenhet att
utslungas ur lagren bör motverkas genom
anordningar, som återföra oljan till smörj behållaren.
Därjämte böra damm och smuts så fullständigt
som möjligt vara utestängda. Dessa
fordringar fyllas mycket ofullständigt av vare sig
öppna eller med lock eller en kork slutna smörj
-hål, enär smörjningen ofta måste upprepas
och lagren lätt förorenas, men bättre genom
slutna behållare, från vilka smörja oavbrutet
tillföres lager gången. Sådana s. äro:

Vekkoppar, i vilka olja oavbrutet suges
ned i lagret av en från oljerummet genom ett
rör gående veke.

Droppkoppar, ur vilka oljan
droppvis faller ned i lagret; dropparnas antal i
minuten kan noga bestämmas genom en
reglerbar ventil. Dylika koppar äro dyra och
användas t. ex. till smörjning av
separatorspindelns halslager och av cylindern i
explosionsmotorer. Nål- eller stiftkoppar,
bestående av en upp- och nedvänd glasflaska,
i vars propp finnes ett hål och ett genom detta
gående stift, som stöder mot axeln och leder
olja till denna; oljetillförseln ökas med axelns
hastighet och upphör, då den stannar.
Ringsmörjning: oljerummet finnes i lagrets
nedre del, varifrån oljan drages upp medels
1—2 på axeln löst hängande ringar, vilka
doppa i oljan och rotera med axeln (se fig. vid art.
Lager); den uppdragna oljan fördelar sig i
spår i lagerskålen och återrinner till
oljerummet. Emedan oljerummet är slutet,
bortrinner ingen olja, utan samma fyllning kan
brukas i månadstal. Tid efter annan tömmes
lagret och rensas med fotogen från de fasta
partiklar, som satt sig till botten, innan ny
olja påfylles. Dylik smörjning användes i
maskiner med hastig rörelse, t. ex. i elektriska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free