Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörjkopp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
den i Förenta Staterna först konstruerade
smörältningsmaskinen, som utgöres av ett
cirkelrunt, åt periferien sluttande, i sin mitt
på en lodrät tapp upphängt bord och en i
samma stativ omkring 2 cm. över bordet
anbragt konisk, räfflad vals. Genom en hand ve v
eller en remskiva vridas bordet och valsen med
samma hastighet, och smöret bearbetas mellan
dem.
Snara. Se Jakt och djurfångst.
Snarpe, snömögel. Se Fusarium.
Snarreva. Se Snärja.
Sneddning. Jordens körning med årder
eller plog snett över tegarna. Se Träda.
Snes. Se Skylning.
Snesland, gammalt åkermått i Dalarna
och andra mot Norge gränsande delar = 360
kv.alnar = 1/20 spannland = 1/40 tunnland =
1.2694 ar.
Sniglar äro under nederbördsrika år ofta
svåra skadedjur på de flesta av våra örtartade
odlade växter. Den kanske allmännaste, grå
åkersnigeln, Limax 1. Agriolimax agrestis
L., träffas stundom massvis på sädes- och
rotfruktsåkrarna. Äggen, som äro vita och
påminna om fiskrom, läggas under sommaren i
jorden. Till följd av sitt tjocka slemhölje
kunna sniglarna uthärda stark torka. Beströs
de med nysläckt kalk, framtvingas en kraftig
slemavsöndring, som om den upprepas dödar
djuren. Även genom att beströ sniglarna med
pulverformiga ämnen ei. dyl. framkallas
abnorm slemavsöndring. Växter kunna också
i viss mån skyddas, om marken kring dem
beströs med t. ex. sågspån, aska, granbarr ei.
dyl., som lätt fastnar i slemmet. Angripna
höstsädesfält böra överköras med tung vält,
varigenom massor av djur krossas. A. T—n.
Snitsel. Se Betmassa.
Snip. Se Rots.
Snok. Se Ormar.
Snopp. Se Färg: 2. Tecken.
Snuva. Se Näskatarr.
Snytbaggen, Hylobius abietis L., en omkr.
12 mm. lång skalbagge med snabellikt förlängt
huvud, svart med gulvita, tvärbandslikt
ordnade hårfläckar å täckvingarna. Allmän i
barrskogar, där larven lever i stubbar och
rötter av barrträd. De fullbildade djuren gnaga
på barken av plantor och unga träd och göra
därigenom stor skada vid skogsföryngring.
Oskadliggörandet av larvernas
utvecklings-härdar är ett förebyggande medel. Djuren
lockas lätt till på marken utlagda s. k.
fångstbarkar, under vilka de kunna
insamlas. Även andra fångst medel ha med
växlande resultat kommit till användning.
A. T—n.
Snäcka. 1. Blötdjur av
bukfotingar-nas klass, Gastropoda, likna sniglarna till
utseende och levnadssätt, men bära ett
spiral-vridet skal. Åtskilliga arter, bland dem den
vanliga trädgårdssnäckan, Helix hor-
tensis Mill., lundsnäckan, H. nemoralis
L., och i södra och mellersta Sverige den
fordom inplanterade stora
vinbergssnäckan, H. pomatia L., vilken ätes i s. Europa,
leva på land, men huvudsakligen i träd- och
buskbevuxen mark, och göra knappt någon
skada på de odlade växterna.
2. Transportsnäcka. Se
Vattenuppfordrings-verk.
Snäppa. Se Vadare.
Snärja, snarreva, Cuscuta, ett till
egen familj, Cuscutacece, hörande släkte av
parasitiska örter, som bestå av en
gulvit-rödlett, trådlik, bladlös stam, som slingrar
efter värdplantan, ur vilken den suger näring
medels sugvårtor. Sedan plantan på detta sätt
sörjt för sin näring, bortvissnar vanligen
roten. På den trådlika stammen sitta runda,
färglösa—rödletta blomhuvuden, i vilka
utbildas mycket små, nästan klotrunda frön
(fig. 15 i art. Ogräs).
Den i Sverige upp till Ångermanälven
förekommande n ä s s e 1- eller
humlesnär-jan, C. vulgaris Pers., snyltar på nässlor
m. fl. vilda växter samt på humle och hampa
men gör ingen avsevärd skada. Linsnärj a,
C. epilinum Whe, gör skada på lin men är
sällsynt i Sverige. Klöversilke eller
klöver-snärja, C. trifolii Bab., och den
sydamerikanska men i Europa acklimatiserade s m
ä-resnärjan, C. racemosa Mart., införas
då och då med utländskt rödklöver- och
lucernfrö och kunna vålla svåra härjningar på
de klöver- och lucernfält, vari de uppträda,
i det att de utsuga och döda värdplantorna och
sprida sig från stånd till stånd. Fröet
avlägsnas till följd av sin litenhet lätt genom sållning
från rödklöverfrö, men mindre lätt från det
småkornigare -alsike- och vitklöverfröet.
Smä-resnärjans frön, som äro större, äro också
svårare att bortrensa ur rödklöverfrö. Om snärja
uppträder i en vall, böra de angripna fläckarna
ofördröjligen omgrävas eller de angripna
plantorna bortföras under aktsamhet, att inga" bitar
av parasiten spillas. För säkerhets skull
besprutas de angränsande fläckarna med 5 %
järnvitriollösning, som dödar snärj an.
Snärjgräs, snärjmåra. Se Måra.
Snö är en för lantbruket mycket
fördelaktig form av nederbörd. Oavsett snötäckets
stora betydelse för transporter å släddon, har
det stor betydelse som skydd för den
övervintrande växtligheten mot stark köld och
mot skadliga omväxlingar mellan milt och
kallt väder. Snöns ringa värmeledande
förmåga, som i detta avseende är gagnelig, kan
å andra sidan medföra skada, då den faller
och kvarligger på otjälad mark, emedan
åtskilliga skadesvampar (ss. snömögel, klöver
-rötare) gynnas av fuktigheten under snötäcket
och angriper de odlade växterna. Likaså
skadas höstsädesbrodd och nya vallar på
våren av länge kvarliggande tillpackade snö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
