Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sockerberedning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I027
socker samt 500 kg. betmassa och 100 kg.
siamkaik. Bränsleåtgången har nedbragts
ända till 7 kg. stenkol för 100 kg. betor.
Sockerrot, Sium sisarum L., en från
Altai härstammande till flockväxternas
familj, Umbelliferce, hörande ört, som för sina
sött smakande rötters skull odlas som köks växt.
S. fodrar lös, förra året gödslad jord.
Fortplantas genom frösådd eller plantering av
’ sidorötter. Sådden sker helst på hösten,
ty-fröet gror dåligt på våren. Vid skörden
frånskiljas sidorötterna och förvaras i jord till
våren, då de utplanteras. Säkrare bevaras
rötterna till vårplantering genom att lämnas
orörda i jorden till våren. Odlas i rader med
20 cm. avstånd mellan raderna och 15 cm.
mellan plantorna i raden. Fröet mognar vanligen
ej i Sverige.
Sockersnitsel, vilken erhålles som
biprodukt vid råsockerberedning efter Steffens
förvällnings metod (se Sockerberedning),
skiljer sig från vanlig torkad betmassa genom
en betydlig sockerhalt (25—30 %). Vid 12 %
vattenhalt innehåller den av smältbara
näringsämnen något mindre än 3 % verklig äggvita,
omkring 1 % amider, 60 % kvävefria extrakt
-ämnen och 9 % växttråd. Det är således ett
äggvitefattigt men kolhydratrikt foder, med
blott omkring 30 gr. smältbar äggvita pr.
foderenhet. 100 kg. motsvarar 91
foderenheter, och en foderenhet 1.1 kg. snitsel; dennas
fodervärde är sålunda lika med medeltalet för
rotfrukters torrämne. Den är ett värdefullt och
begärligt fodermedel, som särskilt passar för
hästar, åt vilka den med fördel gives i
dags-givor av 2—3 kg., vanligen torr, inblandad i
kraftfodret. At övriga djur utblötes den med
så mycket vatten, den kan upptaga, 12—18
timmar före utfodringen. Även åt mjölkkor
och göddjur gives den med fördel, men vid
gödning av svin har den vid försök
tillgodogjorts mindre väl, varvid 1.3—1.4 kg.
erfordrades för att ersätta 1 kg. korn. Åt
vuxna nötkreatur kan givas 3—5 kg., åt får
och svin helst ej över 1 kg. pr dag. På grund
av dess ringa halt av askbeståndsdelar bör vid
utfodring av något större mängder tillses, att
djurens behov av sådana tillgodoses genom
det övriga fodret.
Sockertillverkning. Se Sockerberedning.
Sockerämnen, stundom använd populär
beteckning för kolhydrat.
Soda, natriumkarbonat, k o
1-syrat natron, Na2C03, ett ofärgat, i
vatten lättlösligt salt, som kristalliserar i
stora kristaller med 10 mol. kristall vatt en
(mötsv. ungefär 65 % vatten). Kristalliserad
s. vittrar lätt, under avgivande av
kristallvatten, till ett vitt pulver. I handeln
förekommer även kalcinerad, d. v. s. upphettad,
vattenfri s.
S. tillverkas fabriksmässigt av koksalt eller
natriumsulfat och användes på grund av sin
egenskap att upplösa fettämnen som
tvättmedel, i mejerierna för att befria kärl och
andra inventarier från fett. Jfr Desinfektion.
Av s. beredes genom inverkan av kolsyra
på kristallsoda natriumbikarbonat,
NaHCO 3,. även kallat bikarbonat eller dubbelt
kolsyrat natron, vilket användes som medicin,
jästpulver m. m.
Soja, Soja hispida Moen ch., en ettårig
baljväxt, som odlas i Ostasien och under
senare tid även i andra länder med varmt klimat.
Fröna användas för oljepressning och
återstoden till kraftfoder. Se Oljekakor:
Sojakakor.
Sojakakor. Se Oljekakor.
Solanin, en giftig glukosid (se d. o. och
Alkaloid), som finnes i frukterna och i mindre
mängd i andra delar av potatis och andra
arter av släktet Solanum (se d. o.). Hos potatis
finnes s. i största mängd i de från knölarria
utväxande groddarna, och även i vävnaderna
under skalen, men föga i knölarnas inre. Det
utlakas vid kokning. Solanin vållar
förgiftningssymtom eller i mindre mängd störningar i
matsmältningen. Därför verkar färsk
potatisblast laxerande, och grodd potatis eller
potatisskal böra ej utfodras okokta.
Solanum, ett artrikt till
nattskattornas familj, Solanacece, hörande släkte,
»utmärkt av 5-taliga blommor med sambladig,
hjulformigt utbredd krona och bärlika
frukter. Som vanliga ogräs förekomma den
vitblommiga nattskattan, S. nigrum L., i
trädgårdar och den gredelinblommiga
besksötan eller k v e s a n, 5. Dulcamara L.,
vilkens grenar användas till beredning av
läkemedel. Hit höra även potatis, S.
tuberosum L., samt tomaten, S. lycoper-
Besksöta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
