Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statdräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
staten jämkas med familjens ökade behov av
livsmedel, är statareanställningen en lämplig
tjänsteform för såväl husbonde som tjänare,
särdeles då, ss. ofta är fallet, utsikt gives för
stataren att få övertaga ett gott torp.
Statdräng. Se Stat.
Stathus. Se Arbetarebostad.
Statik, egl. jämn viktslära, betecknar
inom lantbruksvetenskapen läran om
jämnvikten mellan den av grödorna bortförda och
den genom gödsling eller på annat sätt
tillförda växtnäringen. Den förste, som med
skärpa fäste uppmärksamheten på vikten av
att jordens alstringskraft vidmakthålles eller
helst ökas samt sökte att uppskatta denna
alstringskraft samt dess minskning genom
grödorna och förlustens ersättning genom
gödsling m. fl. åtgärder, var Albrecht Thaer. Han
uppskattade jordens naturliga kraft i grader,
efter den skördemängd, jorden kunde lämna
utan gödsling, och uppskattade
kraftminskningen genom en sädesgröda till vissa, för olika
sädesslag olika, grader; om övriga
åkerbruksväxters jordmattande kraft var han oviss;
han ansåg trindsäd snarast som
jordförbättrande men räknade, att den i en lämplig
växtföljd tillförde jorden lika mycken kraft, som
den bortförde. Ett lass blandad kreatursgödsel
samt i års betning, klöver eller trädning
ansågs öka jordens kraft lika mycket. På dessa
grunder skulle man kunna beräkna en jords
krafttillstånd och mängden av den gödsling,
som behövdes för att ersätta utsugningen
genom en gröda eller hel växtföljd.
Med den insikt, som under förra delen av
1800-talet vanns om växternas näring, vilken
visades bestå av vissa oorganiska
näringsämnen, förändrades även grunderna för
jordbrukets statik. Justus v. Liebig, som först
gav en sammanhängande framställning av
den nya läran om växtnäringen, uttalade, att
jordens alstringskraft beror av dess innehåll av
nödvändiga näringsämnen, och att vad med
grödorna borttages av dessa bör återgivas
jorden genom gödsling (ersättningsteorien).
Till en tid anslöt sig den nya beräkningen till
den av Thaer använda, i det att man använde
en (av Pabst uppställd) skala för den mängd
gödsel, som de olika åkerväxterna alstrade,
och den mängd gödsel, som på grund av
växternas och gödselns innehåll av
växtnäringsämnena erfordrades för att ersätta vad
grödorna borttagit. Snart övergick man dock
till att låta de statiska beräkningarna bestå
av en beräkning av de mängder av de särskilda
växtnäringsämnena, kväve, fosforsyra, kali
och kalk, som borttogos ur jorden och tillfördes
densamma, för att få en översikt över jordens
näringstillstånd och ledning för dess gödsling.
Emellertid är bestämningen av dessa mängder
av näringsämnen i såväl grödorna som gödseln
mycket osäker, i det att det är svårt att noga
fastställa viktsmängderna av skördarna och
den till fälten utförda gödseln och dessas
halt av växtnäring, men dessutom å ena sidan
en del av näringsämnena och särskilt av
kvävet i gödseln går förlorad och å den andra
obestämbara mängder kväve upptagas ur luften,
varför jordens verkliga förlust eller vinst av
växtnäring ej kan tillförlitligt beräknas.
Statiska beräkningar över de näringsmängder,
som-tillföras och berövas jorden, kunna därför
icke tjäna till någon säker ledning för
bedöma-de av en jords fruktbarhet och för gödslingen,
men kunna dock hava ett visst intresse vid
uppgörandet av en hushållningsplan eller
växtföljd för att få en överblick i stort av om och
i vilken mån densamma kan komma att verka
utsugande eller riktande på jordens
näringsförråd, varvid beräkningen kan inskränkas
till de mängder av de särskilda näringsämnena,
särskilt fosforsyra och kali, som bortföras
med- avyttrade produkter och tillföras med
inköpta foder- och gödselmedel.
Statistik. Se Jordbruksstatistik.
Statlista, vanlig benämning på en
sta-tares städjebevis, innehållande uppgift om den
överenskomna staten. Se Stat.
Statstuga. Se Arbetarebostad.
Stattorpare. Se Stat.
Stauder, en i trädgårdsskötseln använd
benämning på stånd av fleråriga, örtartade,
på kalljord odlade växter. De kunna utgöras
av enkla stånd eller tuvor av flera, uppkomna
genom förökning av ett stånd. S. omplanteras
och delas bäst under den vilotid, som följer
efter blomning och fruktsättning, innan en
livligare tillväxt åter börjat, sal.
vårblommande växter på hög- eller eftersommaren, senare
blommande på eftersommaren eller tidigt på
våren.
Stav (flertal stäver), ämnen till laggkärl,
hava förr utkluvits för hand, men tillverkas
numera även fabriksmässigt vid sågverken
av avfall av furu- och granvirke. Virket bör
vara friskt, fritt från röta, blå yta, större
kvistar och vankant. Se Sågning.
Stavrum, skogsfamn. Se Virkesmått.
Stearin. Se Stearinsyra.
Stearinsyra, C17H?5. COOH, en fet
organisk syra, som kristalliserar i vita kristallblad,
är olöslig i vatten men lätt löslig i varm
alkohol och eter, smälter vid omkr. 70°. Dess
triglycerid (förening av 1 molekyl glycerin
med 3 molekyler s.) ingår i sammansättningen
av de flesta fettarter och utgör huvudmassan
av de hårdare. Dess alkalisalter, som äro
lösliga i vatten och som i lösning dissocieras
i fritt alkali och surt salt, ingå i
sammansättningen av tvål och såpa. Stearinljus utgöras
av en blandning av s. och palmitinsyra. Jfr
Fett, Såpa, Tvål.
Steglitsa. Se Fink.
Steklar, Hymenoptera, se Insekter. En
av våra allra största insektsgrupper. Mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
