Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Styrdamm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1056
lika mycket så torkat potatismjöl som mängden
ren stärkelse i potatisen, varav 5 % gråmjöl
(beräknat som torr vara), samt omkring 1.5 hi.
pulpa med 3—4 % torr ämne. Som i:a mjöl
räknas vara med en stärkelsehalt av 97 %, 2:amed
95—97’> allt av torrämnet, och som gråmjöl
vara med lägre stärkelsehalt. Gråmj ölet
eller gråstärkelsen plägar i otorkat
skick, med 50—75 % vatten, användas till
foder, företrädesvis åt svin. Den innehåller
kvävefria extraktämnen till omkring 95 %,
0.7 % smältbar äggvita och amider 0.4 %
samt 0.8 % salter, allt av torrämnet.
Fodervärdet av 100 kg. motsvarar lika många
foderenheter som procenthalten stärkelse. Den kokas
vanligen före utfodringen, för att stärkelsen
må för klistras. Pulpan användes som foder.
Se Pulpa.
Stärkelsevärde. Se Fodervärde.
Stödskog betecknar i lag ang. förbud i
vissa fall för bolag och föreningar att
förvärva fast egendom d. 4/s 1906 skogsmark som
anses behövlig som ekonomiskt stöd för
jordbruket och därför ej får förvärvas av bolag. I
de delar av Kopparbergs län, där lagen
gäller, räknas hemskog och fäbodskog som s.,
och inom Norrland viss för olika områden pr
mantal angiven areal till skogsbörd duglig
och till inägorna bekvämt belägen mark. Se
Förbudslagen, norrländsva.
Stöpling, gren av träd, använd som
sättkvist.
Stöpning, uppblötning av sädesvara i
vatten, användes stundom för att påskynda
groningen. Har stundom förordats beträffande
långsamt groende fröslag, t. ex. av morötter
och betor, men medför faran, att den påbörjade
groningen åter avbrytes och grodden dör, om
jorden är för torr, eller möglar och ruttnar, om
jorden är kall. S. användes även som
förberedelse för avsvampning av säd genom
varmvattenbehandling. Se Avsvampning. Om
stöpning av foder, se Foderberedning.
Stor för såväl skylning av säd,
krak-s t ö r, som för hägnad, gärdsgårdsstör, göras
mest av unga granar. Gammalt dagsbeting
för en van arbetare var rensning och
väss-ning av 100 par stör, vilket numera knappt
torde nås.
Stöt. Se Kolning.
Stötting. Se Slädar.
Stövel. Se Färg.
Suberin ei. korkämne. Se Kork.
Sublimat. Se Kvicksilver.
Succisa. Se Vadd.
Sugbrunn. Se Dikning.
Sula. Se Hov.
Sulfat, svavelsyrat salt. Se Gips,
Glaubersalt, Kalium, Koppar, Superfosfat,
Svavelsyra, Vitriol.
Sulfit, svavelsyrligt salt.
Sumpgas. Se Metan.
Sumphöns, Rallidœ, familj av vadarefåglar.
Sakna ekonomiskt värde. Se Sothöna,
Ängsknarr.
Superfosfat. Sedan J. v. Liebig kommit
till den uppfattningen, att växternas näring
utgöres av deras askbeståndsdelar och
ammoniak, och bland de förra fosforsyra, föreslog
han år 1840, att göra fosforsyran i ben
lättlöslig genom benens behandling med svavelsyra.
Denna tanke upptogs i England till praktisk
tillämpning först av en lantman, Flemming,
och därefter, 1843, av den som grundare av
försöksanstalten å Rothamsted berömde J. B.
Lawes. Tillverkning av upplöst benmjöl
(snart även med guano och apatit som
råmaterial) spred sig snart till andra länder, och
produkten, kallad upplöst benmjöl, upplöst
guano, sur fosforsyrad kalk och superfosfat
(vilket sistnämnda namn blev förhärskande),
blev det viktigaste fosforsyregödselmedlet.
I Sverige började s.-tillverkning först vid
Gäddviken invid Stockholm år 1871, och sedan
ha tillkommit fabriker i Hälsingborg .1875,
Göteborg 1880, Landskrona 1882 samt Malmö
och Limhamn 1903.
S.-tillverkningen utgjorde år 1914 10,800,000
ton, varav största mängden i Förenta Staterna,
Frankrike och Tyskland. I Sverige har den
nått 150,000—190,000 ton, varav högst
50,000 ton exporterats.
Som råmaterial användes huvudsakligen
rå-fosfat (se Fosfat), som males och blandas med
svavelsyra. Denna förenar sig med 2/3 av det
3-basiska fosfatets kalcium, under bildning av
kali cumsulfat (gips) och 1-basiskt surt
fosfat:
Ca3(P04)2 + 2H2S04 = 2 CaS04 + CaH4.
(POJ,
Den bildade gipsen upptager förefintligt
vatten och kristalliserar, så att en torr, porös,
massa bildas, vilken males till det
pulverformiga s., som kommer i handeln. Detta innehåller
huvudsakligen 1-basiskt surt fosfat. Om jämnt
den behövliga mängden svavelsyra tillsatts till
rent fosfat, skulle produkten innehålla 23.8
proc. fosforsyra, men råmaterialet är alltid
förorenat av kolsyrad kalk, järn- och
alumi-niumf öreningar m. m., och därför blir
fosfor-syrehalten alltid lägre; vanligen tillverkas s. k.
högprocentisk 18—20 proc. s., men vid
användning av orenare råfosfat erhålles lågprocentisk
vara, med ända ned till 10 proc. fosforsyra.
I regel köper man fosforsyran fördelaktigast i
högprocentiskt s.
De föroreningar, som finnas i s., särdeles
osönderdelat fosfat samt aluminium- och
järn-(ferri-) föreningar, omsätta sig under
superfosfatets lagring med det 1-basiska
vattenlösliga fosfatet, så att tvåbasiskt, i vatten
olösligt fosfat uppstår, vilket betecknas med att
fosforsyra »återgår». Den återgångna
fosforsyran är emellertid, i den mån den utgöres
av 2-basiskt kalkfosfat, »citratlöslig» (se Fos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
