- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1071

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svinskötseln ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4-

1071

med O.26—I ha. åker .... 52
» I— 2 > > .... 30

» 2— IO > > .... 21

> 10— 50 » > .... 18

> 50— IOO » > .... 12
över IOO » » .... II

Därigenom att dessa siffror omfatta även
Norrland, där jordbruken genomgående äro
små men svinskötseln i hög grad inskränkt,
äro de skiljaktigheter, som talen angiva, mindre,
än de i verkligheten äro inom de trakter, där
svinskötseln har större omfattning.

Av hela svinantalet var år 1919 omkring
14 % avelssvin, 26 % gödsvin och 60 % grisar
under 4 månader. För gårdar av olika storlek
ställer sig förhållandena mellan avelssvin och
grisar mycket olika, i det att avelssvinens antal
är långt mindre vid småbruken än vid de
medelstora och större gårdarna, beroende på att
de förra i större utsträckning än de senare
köpa grisar till gödning och icke driva egen
svinavel. Vid vissa gårdar, i synnerhet i Skåne,
är svinskötseln övervägande inriktad på
försäljning av smågrisar.

Svinens utfodring. Svinens
näringsupptagande följer visserligen samma
lagar som övriga husdjurs, men utfodringens art
blir dock rätt skilj aktig, dels därför att animala
fodermedel kunna användas i större grad än
åt de egentliga växtätarna, dels på grund av
svinens mindre rymliga matsmältningskanal
och svagare matsmältningsförmåga, som göra
användning av skrymmande och mindre
lättsmälta (växttrådrika) fodermedel olämplig,
samt dels på grund av svinens stora
fettan-sättning och förmåga att bilda fett av
kolhydrat, varav följer övervägande utfodring av
foder, som är rikt på lättsmälta kolhydrat
och fattigt på äggvita.

Äggvita fordras för tillväxten av ung- och
avelsdjur av svin föga mindre än betr. andra
djurslag, liksom för bildning av mjölk och
matsmältningssafter; dräktiga och di givande suggor
och spädgrisar behöva 110—120 g. smb.
äggvita pr. foderenhet, men äggviteminimum
nedgår för de senare med tilltagande ålder. En
lägre äggvitemängd försenar grisarnas
utveckling. För gödningen, som övervägande
består i fettansättning, fordras däremot knappt
mer äggvita än för kroppsunderhållet.
Gödsvin liksom fullvuxna avelssvin, med undantag
av galtar under betäckningstiden samt suggor
under framskriden dräktighet och digivning,
kunna därför nöja sig med mycket
äggvite-fattig föda, och den nedgång i tillgodogörandet
av övriga näringsämnen, som är en följd av
för vitt näringsförhållande (se d. o.), inträder
hos svinen först vid lägre äggvitehalt i fodret
än hos övriga husdjur. För gödsvin ligger
äggviteminimum lika lågt som för dragare, eller
vid omkring 70 g. äggvita pr. foderenhet.
Svinen hava dock stor förmåga att använda

även äggvita för fettbildning, men
tillgodogöra amider mindre väl, varför amidrika
fodermedel äro mindre lämpliga för dem.

Fett har den största vikt i spädgrisars
liksom övriga ungars föda och vid ringa
tillgång på modersmjölk, varför under tiden
närmast efter avvänj ningen tillskott av
oskummad komjölk är önskvärd. Fettbrist i födan gör,
att grisarna växa dåligt. Sedan grisarna nått
11/3—2 månaders ålder, hava de allt mindre
behov av fett och tillgodogöra detta sämre,
om fetthalten överstiger 70—100 g. pr. 100
kg. lev. v., utom det att fetthaltigare foder
kan försämra fläskets beskaffenhet.

Kolhydrat äro till följd av svinens stora
förmåga att av dem bilda fett de viktigaste av
deras näringsämnen, och särskilt tillgodogöra
svin stärkelse väl, sämre däremot socker,
smältbar cellulosa och pentosaner. (Se Kolhydrat.)

Då mineralämnefattiga
fodermedel, ss. potatis, rotfrukter, majs, pulpa m. m.,
utgöra en större del av födan, och särdeles då
denna är sur, komma svin, särskilt ungdjur,
lätt att lida av benmjukhet, vilket motverkas
genom att djuren under sommaren få tillfälle
att rota i jorden samt under innefodringen ha
tillgång till jord, aska, murbruk o. dyl., samt
att med fodret gives krita, klorkalcium eller
foderfosfat. (Se Benskörhet.)

Av sädesslagen har korn det bästa
anseendet som svinfoder. Det befordrar
grisarnas utveckling och giver ett fast och gott
fläsk. Det betraktas därför som det normala
svinkraftfodret, och övriga fodermedels värde
uppskattas i kornenheter. (Se Fodervärde.)
Havre passar på grund av sina mjölkdrivande
egenskaper särskilt för digivande suggor. På
grund av sin höga skalhalt bör havre givas
fingröpad och helst ej som enbart kraftfoder.
Helt vete är utmärkt grisfoder och liksom råg
i gröpat tillstånd som gödfoder likvärdigt med
korn. Grodd eller eljest vid skörden skadad
brödsäd kan därför med fördel utfodras till
svin men bör ej utgöra mer än 1/i—1/3 av
kraftfodret. Majs är ett utmärkt gödfoder
men bör på grund av sin egenskap att giva ett
löst, oljigt fläsk ej utgöra mer än 1/2 av
kraftfodret, som då i övrigt bör bestå av korn eller
palmoljekakor, samt helst alls icke givas under
den avslutande gödningen. Ärter bidraga att
giva fläsket fasthet, men därav bör ej givas
mer än 1/2—3/4 kg. pr djur och dag. Vetekli
användes föga, då det, ehuru ett gott foder, icke
har något företräde framför säd. Det är
fördelaktigt i fodret åt digivande suggor. Slösäd
och ogräsfrö kunna med fördel användas, men
ogräsfröet bör då vara krossat, så att
grobarheten förstörts. Ek- och bokollon förtjäna
också att användas (se Bok, Ek). Oljekakor
förekomma föga> som svinfoder, då de därtill
ej ha högre värde än säd, men kokos- och
palmkakor kunna med fördel brukas för att giva
fläsket önskvärd fasthet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free