Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svinskötseln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1072
Köttfoder- och b 1 o d m j ö 1 äro bra
svinfoder men böra ej givas i större mängd än
0.3—0.5 kg- Pr- dJur ocn dag- Störtade djurs
kött kan, om det kokas väl, inblandas i
svinfodret. Köksavfall (skulor) växlar
naturligtvis mycket i värde. Det bör givas
friskt eller syrat, noga befriat från glas, metall
och andra till föda odugliga ämnen, ävensom
från starkt salta ämnen, ss. salt sill.
Skum-och kärnmj ölk samt vassla höra till de
bästa fodermedlen för svin.
Potatis hör till de bästa
gödfodermed-len men bör vara kokad. Rotfrukter
böra till följd av sin lägre torrämneshalt givas
i mindre mängd än potatis. Kålrötter böra
kokas, under det att övriga rotfrukter blott behöva
vara rivna eller skurna. Starkt sockerhaiti ga
foderslag, ss. sockerbetor, sockersnitsel och
melass, tillgodogöras mindre väl.
Agnar användas rätt mycket inblandade
i svinens kraftfoder, huvudsakligen åt
fullvuxna avelssuggor under sintiden samt åt
ungsvin under tillväxtperioden före gödningens
början. Bäst äro klöveragnar till följd av sin
högre äggvitehalt.
Bete och grönfoder, som på senare
tid efter engelskt föredöme börjat användas
för avelssvin och ungsvin före gödningen, äro
blott i spätt skick tjänliga för djur med så
litet rymlig matsmältningskanal och så svag
fodersmältningsförmåga som svin, men mindre
lämpligt, sedan det utvuxit, så att
växttråd-halten ökats. Största betydelsen har bete
från hälsosynpunkt för avelssvinen, vilka böra
få gå på gott, fint gräsbete men därvid alltid
få så stort tillskott av kraftfoder, att
näringsbehovet väl tillgodoses. För göds vin har bete
mindre betydelse, i samma mån gödningen
skall pådrivas. Betesgång på stubbåker efter
sädesskörden kan dock inskränka behovet
av kraftfoder. Svinens bökande i jorden
hindras genom att de ringas och förekommer
för övrigt mindre, om de blott släppas ut
kortare stunder i sänder. Av grönfoder är lucern
bäst, särdeles som den återväxer fort, så att
den vid upprepade tidiga skördar kan giva
spätt grönfoder under större delen av
sommaren. 7 kg. späd lucern kunna ersätta 1 kg.
korn. (Centralanst. Meddel. N:o 123.) Späd
klöver har ungefär samma fodervärde som
lucern, men då den återväxer långsamt,
kommer den lätt att givas mer utvuxen och mindre
smältbar. Vickerhavre liksom betesgräs ha
lägre fodervärde och bliva snart för mycket
utvuxna och växttrådrika.
Avelssvins utfodring bör
avpassas så, att den utvecklar och vidmakthåller en
sund och kraftig kroppskonstitution med
undvikande av fetma, som minskar
parningslusten och fruktsamheten.
På grund av danska och svenska
erfarenheten har prof. Nils Hansson uppställt följande
utfodringsnorm:
Pr diur och dag. Pr IOO kg. I. v.
t-v- i aggv. pr
Durens-lev. v.______________________________________________________■ r i
ko- ––––––––-\~–––––––-1––––––––––––––––-1––––––––– f.enh.
ö’ torrämne r , smb. äggv. r -, \ smb. äggv. g.
i f.enh. ö** f.enh. *>*> & ,
I I S* gr* gr* I
j io— 15.......... I 0.4—0.6 0.6 70 6.0 700 115
I 15—20.......... 0.6—0.8 0.8 90 5.5 600 110 I
20— 30..........I 0.8—I.O I.o I HO I 5.0 I 550 I HO
30—40 ....... .... 1.1—1.5 1.3 135 I 4.5 450 100
40— 50......... 1.4—1.8 1.6 J?0 4-o 380 95
50— 60..........I 1.7—2.1 1.9 160 3.8 330 88
60— 70 ...........i 1.9—2.3 2.1 I 165 3.5 275 80 I
70— 80.......... 2.1—2.5 2-3 I l7° 3-3 24° 75
80— 90.......... 2.2—2.7 2.4 175 3.0 215 72
90—100 . . ■........ 2.3—2.9 2.6 180 2.9 200 70
I 100—110..........j 2.4—3.0 2.7 190 2.7 190 70 I
110—120..........I 2.6—3.2 I 2.9 200 2.6 180 70 I
över 120.......... 2.7—3.3 3.0 205 2.5 . 170 68
Modersuggor, digiv....... 3-5~5-5 4-5—6.0 $00— 600 3—4 300—400 IOO
1 » siniagda . . . . | 2.0—3.0 | 1.5—2.3 | IOO—160 | I—1.5 | 70—HO | 70 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
