- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1075

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svängel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io75

lösningar. Hygromen behandlas även
operativt, men då de vanligen ej vålla någon
olägenhet, är behandlingen ofta obehövlig. Såväl
inflammatoriska som blodsvulster och hygrom
kunna med tiden genom väggarnas förtjockande
och innehållets resorption övergå i fasta
bindvävssvulster (fibrom), för vilkas avlägsnande
operation (utskalning) är enda botemedlet.

Luftsvulste r n a kräva i regel ingen
behandling, då gasen vanligen snart resorberas.

De mera. utbredda ödematösa
svullnaderna kräva vanligen ingen lokal
behandling, utan behandlingen bör riktas mot
det primära lidande, som är orsaken till
svullnaden. En del dylika svullnader, ss. den kort
före kalvningen ofta förekommande starka
ansvällningen av juvret, som ofta sträcker
sig långt fram under buken (juverödem),
ävensom den hos hästar vid långvarigt
stillastående ofta förekommande ansvällningen av
extremiteterna, särskilt de bakre, vilken
svullnad icke kan sägas vara beroende på någon
särskild sjuklighet, försvinna ofta redan
genom lindrig motionering. Mot svullnad i
benen hos hästen kan även, användas lindning
nedifrån uppåt med starka linnebindor, då
hästen står inne. E. N—m.

Sväng ei, på en vagn rörligt anbragt bom,
vid vilken draglinorna fästas. Jfr Anspänning.

Svänghjul. Se Vev.

Svärd. Se Hopfogning av virke.

Svärdslilja, Iris, till fam. Iridaceœ hörande
örtsläkte, utmärkt av grov, sig utgrenande
rotstock, från vilken uppskjuta stjälkar
omgivna av de jämnbreda bladens plattade
slidor, blommor stora, regelbundna, med
kronlik kalk, 3 ståndare, 3-rummigt, mångfröigt
fröhus. Ett artrikt släkte, varav åtskilliga
arter och trädgårdshybrider odlas för sina
stora praktfulla blommors skull. De
fortplantas lätt genom delning av rotstockarna, och
flertalet arter och sorter äro ytterst
förnöjsamma i avseende på jordmån.

Svärmning. När bisamhället under
försommaren nalkas sin högsta utveckling,
vaknar bisamhällets brunst, svärmningsdriften.
Då drönarna, hanarna, behöva 24 dagar för
sin utveckling från Ågg, tills de fullt utbildade
utkrypa ur cellen, men drottningarna endast
16 ä 17 dagar, och då drönarna dessutom icke
kunna flyga de första 14 dagarna, då däremot
en nyfödd drottning kan flyga genast,
bestiftar drottningen drönarcellerna före de nya
drottningcellerna. Fastän bisamhället icke
har bruk för mer än 2 a 3 drottningceller,
anläggas sådana dock till ett antal av 10—
20, ibland många fler. Först när samhället
försäkrat sig om manlig avkomma, bestiftas
drottningcellerna. Svärmningen är således
icke en tillfällig impuls utan har förberetts
veckor i förväg.

När den äldsta drottningcellen, på gie dagen
täckes och icke ogynnsamt väder inträffar,

utgår den gamla drottningen med
de äldsta bina i »förstesvärm». Efter 7 ä 8
dagar är den äldsta ungdrottningen färdig. Hon
finner då andra drottningceller i kupan och
utstöter ett ängsligt pipande ljud: »yt, yt, yt»,
som besvaras av den av bina skyddade och i
cellen innestängda, okläckta drottningen med
ett dovare ljud: »kva, kva, kva». Detta
»manande» höres tydligare på kvällarna och
nätterna. Efter ett par tre dagar, i regel på g:e
eller io:e dagen efter försvärmens utgång,
utgår den äldsta ungdrottningen och med
henne de då äldsta bina i »andresvärm». Ha
bina härmed tillfredsställt sitt svärmbehov
för året, övertager den andra ungdrottningen
moderskapet i kupan, annars kunna flera e
f-tersvärmar följa påföljande dagar. Ett
samhälle kan t. o. m. så avfolka sig genom för
många svärmar, att möjlighet för de
kvarvarande att uppehålla detsamma saknas. Har
den sista drottningen följt sista svärmen, är
samhället dömt till undergång, såvida icke
ägg, drottningcell eller drottning tillföres
detsamma.

En tidig svärm av svärmlysten ras kan redan
samma sommar lämna svärm, om den nya
bostaden varit för trång. En sådan svärm
kallas jungfrusvärm.

Så snart en svärm satt sig, skall man genast
taga in den i kupa eller därför avsedd låda.
Får svärmen sitta en stund och sammandraga
sig i klunga, kan sedan en vindpust störa den,
varvid den kan upplösa klungan och rymma,
En svärm, som oroas, under det den håller på
att sätta sig, rymmer icke därunder utan är
tvärtom mycket envis att få behålla den plats
den valt.

En ungdrottning flyger ut på parningsflykt
3—5 dagar efter födseln, såvida ej parning sker
under svärmningen, och börjar äggläggningen
4 a 5 dagar efter parningen. A—r L-r-n.

Svärta. Se Dykand.

Svävflugor, blomflugor, Syrphidce, äro
smärre, i gult och svart tecknade flugor, som
ofta synas orörligt sväva i luften framför
blommor på solrosor, tistlar, flockblomstriga växter
m. fl. Larverna äro fotlösa och leva av bladlöss,
i vilkas kolonier de ofta anträffas. A. T—n.

Syll. 1. Bjälke i virkeskonstruktioner,
särdeles sådan som bildar underlag. Se Yägg.
2. Järnvägssyll, sliper, se Virke: Skrätt och
bilat virke.

Symbios, egl. betydelse samliv; ordet
användes i motsats till parasitism för att be*
teckna, att 2 organismer leva med varandra i
en förening, som gagnar båda. Från jordbrukets
synpunkt märkes särskilt vissa bakteriers s.
med baljväxters rötter (se Baljväxtbakterier)
samt svamphyfers s. med vissa trädslags
rötter. (Se Mykorrhiza.)

Symphoricarpus. Se Snöbärsbuske.

Symphytum. Se Vallört.

Synchytriuin. Se Potatiskräfta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free