- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1092

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1092

Stammen är påfallande rak och växtfyllig
med pyramidformig krona och tunn bark.
Kottarna gulgröna och lätta. Den sydsvenska
formen har längre och mjukare barr, som
kvarsitta blott 2—3 år, längre grenar, mindre
växtfyllig stam, tjockare bark samt får vid
högre ålder avrundad krona. Kottarna
gråbruna. Av andra former finnas mera sällsynt
ormtall, f. viv gata Casp., vitbarriga former
(med försenad klorofyllbildning), f. variegata
Carr, och kortbarriga former, f. brachyphylla
Wittr. Former med rik förgrening äro klot-,
busk-, bord- eller paraplytall.

T. växer dels i rena och dels i med gran
blandade bestånd. De rena tallskogarna
förhärska å marker, där skogseld gått fram,
särskilt i hedland (se Skogstyper). T. får sin
bästa utveckling i kontinentalt klimat med
hög och torr luft.

Fruktsättningen inträffar tidigt å fristående
träd; god kottsättning först hos medelålders
träd. Fröår med oregelbundna mellanrum,
vart 4—6 år i södra och mellersta Sverige samt
norrländska kustlandet, vart 8—-io år eller
ännu mera sällan i inre övre Norrland; i övre
fjälltrakterna t. o. m. blott vart 50—100 år.

Fröet mognar i jan. ei. febr.
och sprides ur kotten vid
stark solvärme på våren. Det
är antingen enfärgat (svart,
brunt eller vitt) ei.
marmo-rerat. Frövingen omsluter
fröet som en klo. 1,000 frön
väga i Norrland 2—3 gr.
(330—500,000 frö per kg.), i
Mellansverige 4—5 gr. (200—
250,000).

Föryngringen sker
bäst genom fröträd å
trakthyggen (se Skogsbrukssätt) eller vid
utebliven självsådd genom sådd eller plantering.
Vid skogsodling bör frö användas, som
skördats å en trakt med likvärdigt klimat med
skogsodlingsplatsens, således ej i övre
Norrland frö från nedre Norrland och icke i inre
delarna av Norrland frö från norrländska kusten.
Gallringen utföres första gången genom
borttagande av en del »vargtyper» eller
förväxande träd. Sedan behöver gallring ske först
i 30—40-åriga (i Norrland 60-åriga) bestånd
och upprepas helst vart io:e år. Första
gallringen göres som svag krongallring, de senare
som starka låggallringar (se Beståndsvård).

Avkastningen. Jämna, väl vårdade
tallbestånds totalproduktion uppgår vid 100-årig
omloppstid till 300—750 m3, vid 130-årig till
325—900 m3, varav omkring hälften bör ha
skördats genom upprepade gallringar. Vid
50 års ålder bör man beräkna ett stamantal av
1,200, vid 100 år cirka 400 per hektar.

Sjukdomar. Största skadan vållar
tallens blåsrost, Peridermium (se Törskate),
vilken särskilt härjar i 40—80-åriga bestånd.

4éÉmÊÈÈiå

<2P>

<y

Tallfrö.

Bland rötorna märkas hos äldre träd
ringrötan, Polyporus pini Thore., och t o r r
ö-t a n, P. vaporarius Pers. (se Ticka). Yngre
träd och plantor härjas ofta av skyttesvampar
(se Skytte 2.).

Virket är gulvitt med vid äldre år
tydligt begränsad rödaktig kärnved, soni börjar
vid 30—40 års ålder. Det är av god
beskaffenhet och har gott bränslevärde (se Bränsle).

Bland främmande tallarter, som införts
i landet, äro de allmännast odlade:

Bergtall, P. montana Mill. /. uncinata
Ram., från mellersta och södra Europas
bergstrakter; den liknar i viss mån vanlig t. men
har vanligen mer buskartat växtsätt samt mer
gröna och trubbiga barr. Blommar som helt
ung och sätter tidigt kött med grobart frö.
Honblommorna liksom kottarna äro oskaftade
och därför rätt utstående. Förekommer i en
flerstämmig form, /. germanica, och med enkel
stam, /. gallica, den senare härstammande
från Pyreneerna. Bergtall användes å
flygsandsfält och på för havsvindar starkt utsatta
hedar* som läbälten och skyddsbestånd och
på grund av sina markförbättrande egenskaper
till förkultur för att därefter uppdraga
värdefullare skog. Bestånden gallras tidigt och ofta.
I Danmark beräknas för dem en omloppstid
av 40—60 år. Vid 50 år böra de hava givit
en samlad avkastning av omkring 200 m3 pr.
ha., varav omkring hälften bör ha utfallit genom
gallringarna. Sås eller planteras. Kotten
insamlas redan på hösten, i okt.—nov.; senare
faller fröet ur kottarna. Fröet är större än
av vanlig t., 130,000—170,000 pr. kg. = 6—7.7
g. pr. 1,000 st., och mer gulbrunt till färgen.
Veden är tät och tung, kådrik, varaktig och
svårkluven; den används till bränsle,
hägnads-stolpar, kol- och tjärbränning. Planteras i
parker i stenpartier.

Svarttall, P. nigra Arnold /. Laricio
Poir., från södra Europa och västra Asien,
bildar ett vackert träd med kandelaberformad
krona. Barr 2 i knippet, långa, styva,
vasspetsade. Stora kottar. Trivs bäst i södra
Sveriges kalktrakter men planteras ännu i
Norrland som prydnadsträd.

Weymouthtall, P. Strobus L., från
sin hemort i östra Nordamerika införd redan i
början av 1700-talet som prydnadsträd och
odlad som sådant ända långt upp i
Norrland, har till stor del gått ut till följd av
angrepp av blåsrost, Peridermium Strobi
(Cronartium ribicola Dietr.). Den är ett vackert
träd med blanka och glatta, först gröna, sedan
bruna årsskott. Barr 5 i knippet, långa, fina,
veka, blågröna. Kottar långa.

Brödtall, P. Cembra L., vild i Alperna
och Sibirien, införd under senare delen av
1800-talet för sina ätliga fröns skull. Ett vackert
prydnadsträd med pyramidformig växt, tätt
brunfiltade årsskott, 5 barr i knippet och stora,
runda kottar. Mycket spridd som parkträd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free