- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1095

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegläggning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fältet är oregelbundet, längs en långsida;
härigenom erhålles långa körningar och få
vändningar samt vid oregelbundna fält en
sned teg blott vid fältets ena sida. Om marken
är lutande, böra tegarna följa markens lutning,
för att ytvattnets avrinnande må befordras.

/ Q

I r-r–-i–T–r–r- -1-T–J–.–T -t

/ .’ i ; : ; ; J
/ ’ * i ’ i • i ’ } • i •

Ii’ ! i * I ’ I •

/ J I 1 ’ I ! I ’ I ’

’;];’■;;•!
ajl c : i ic • j ;a

ÜJJJljliiilj

Fig. i. Teglagd åker.
a. vändteg, b. tegrygg, c. slutfåra.

Om lutningen är så skarp, att utskärning
genom det nedströmmande vattnet kan befaras,
böra dock tegarna läggas snett emot lutningen,
men i sådan riktning, att tutorna fällas nedåt
vid plöjning uppför lutningen. Då tegarna äro
kullriga, är nord-sydlig riktning fördelaktig, J
emedan den giver tegens båda sidor jämnt;
belysning.

Tegbredden bör rätta sig efter
jordens beskaffenhet. På styv och
ogenomsläpplig jord äro smalare och kullrigare tegar (t. o. m.
3—4 famnar — 5.4—7-2 m-) fördelaktiga för
ytvattnets avrinning, men då uppkörning av
tegryggar och slutfåror kosta mest arbete,
samt en plan yta med få slutfåror är
fördelaktig för redskaps användning vid bearbetning
och skörd, används helst ej smalare tegar än
nödigt utan på genomsläpplig och täckdikad
jord en tegbredd av 6—8 famnar (11—14.5 m.),
på lös sandjord än bredare.

V ä n d t e g. För vändning vid tegarnas
båda ändar behöves en vändteg, vilken
uppköres efter tegarna. Vanligen lägges en
sammanhängande vändteg runt fältet och
uppköres, i ett sammanhang runt om.
Vändtegen bör hava så stor bredd, att man kan
köra ut till tegens slut, utan att dragarna
behöva gå ned i diket; vid användning av
korta redskap äro 3 famnar (5.4 m.)
tillräcklig bredd, men då långsträckta hjulplogar,
såningsmaskiner med förställare,
traktor-motorer m. fl. långa maskiner brukas, behöver
vändtegen vara 4 famnar (7.2 m.) eller än
bredare.

Uppfar ning. Till ledning för
plöjningen uppköres först en vändtegsfåra som
gräns för vändtegen, jämnlöpande med
åkerkanten och därefter, med hjälp av korstavla

ock stakning vinkelrätt mot vändtegfåran
eller annan baslinje, de blivande
tegryggarna.

Tegryggarna uppköras vid den
vanliga omkastningen i regel i den förra plöjningens
slutfåror, varvid sålunda den första tegryggen
kommer varannan gång på en heltegs,
varannan på en halvtegs avstånd från
åkerkanten. Då sammanplöjning å ett
sammanhängande fält med körning runt tegryggen,
vändande åt höger, är förenad med den
olägenheten, att körkarlen ej utan särskild
uppmätning vet, när fulla tegbredden är upplöjd,
föredrages isärfällning, d. v. s. plöjning mot
2 angränsande tegryggar med vändning åt
vänster. För att denna plöjning skall kunna
användas, då helteg skall ligga ytterst, lägges
i sådant fall vanligen första tegryggen på */*
tegbredds avstånd och sammanplöjes kring
denna, så att en halvteg uppkommer, varefter
denna halvteg räknas som tegrygg och den
följande}ryggen uppköres på 1 tegbredds
avstånd från dess kant. Tegryggarna uppläggas
på öppen åker på sådant sätt, att en öppen
fåra uppköres antingen med enkel körning med
kupplog eller med körning fram och åter med
en enkelplog, så att jorden lägges lika åt båda
sidor. Därefter fälles en halv djup tuta från
vardera sidan i den öppna fåran, och sedan
ökas de följande tutornas djup, så att den 5:e
når fullt plogdjup. (Fig. 1). Ofta försummas att
uppköra mittfåran (b 1 i n, d f å r a n) utan de

Fig. 2. Tegrygg. vid omkastning,
i.Tpå öppen åker, 2. vid vallbrott.

första tutorna fällas i den förra slutfåran, men
i denna bliva då ogräs och* insekter orubbade
och jorden oluckrad. Vid ** plöjning av^vall
skulle däremot ej löna sig att uppköra en
blindfåra, emedan de upplagda tutorna skulle
komma att obrutna falla tillbaka i denna, utan här
uppläggas de första tutorna med kanten över
varandra ovanpå en oplöjd rand och genom
att hålla plogen utåtlutande ökas
plogtiltor-nas tjocklek småningom och erhålles en jämnt
kullrig tegrygg (fig. 2).

Slutfårorna mellan 2 angränsande
tegar uppköras så, att den näst sista fåran
tages till halft djup för att lämna stöd för plogen
vid sista fårans uppkörande, vilken plöjes till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:26:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/1105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free