- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1116

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranärter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1116

sångfåglar. Trastarna leva mest av insekter,
men om vintern av bär (rönnbär), frön och
knoppar. De äro därför att räkna som nyttiga
fåglar; dock kan snöskatan, som mycket tycker
om bär, vara en besvärlig snyltgäst i
körsbärsträden; och även koltrasten är en misstänkt
gäst i trädgårdarna. Alla trastar hava läckert
kött och räknas som de bästa kramsfåglarna.

Trattskivling, Clitocybe, ett släkte av
hattsvampar, utmärkta av vitt fröstoft och skivor,
som löpa ned på den ringlösa foten (till skillnad
från de närbesläktade musseronerna, se d. o.).
Flera allmänna arter äro ätliga; bland dem
märkes främst den stora pudrade t., Cl.
nebu-laris Batsch., med grå eller gulgrå, delvis
mjölig hatt och vita skivor. Den är vanlig i
trädgårdar och i skogsbryn.

Trav. Se Gångart. Tävlingar i
travkörning ha i Norden använts ända sedan
1500-talet för att pröva avelshästars kraft, energi
och uthållighet, d. v. s. brukbarhet. I Sverige
anordnas sådana genom Svenska
travsällskapet med statsunderstöd för
hästar av nordsvensk ras. Vid dessa tävlingar
utdelas statsanslaget i form av avelspris i
lopp för premierade djur och unghästar av
3—4 års ålder. Härvid användes
handicap-ning (utjämning) efter vikt, för att de tyngre
och grövre hästarna ej skola överflyglas *av
mindre och lättare typer. A. P—n.

Trave, sydsvensk benämning på långskyl.
Se Skylning.

Tredingsbruk, treskiftesbruk. Se Växtföljd.

Tredjedagssjuka. Se Blodstallning 2,

Treskiftesbruk. Se Växtföljd.

Trichera. Se Vadd.

Trichina. Se Trikin.

Tricholoma. Se Musseron.

Trieririg. Se Trior.

Trifolium. Se Klöver.

Triglochin. Se Sälting.

Trikin, Trichina spiralis, en liten
rundmask, som förekommer som parasit hos. svin,
hund, katt, råttor och människan. De
könsmogna trikinerna, som äro 1.5—4 mm. långa,
leva i djurens tarmkanal, där de para sig och
hastigt föröka sig genom att föda levande ungar,
yilka intränga genom tunntarmen in i
lymfkärlen och från dessa in i blodströmmen, med
vilken de spridas i musklerna. Här stanna de
och bibehålla sig som i spiral hoprullade larver,
inkapslade i en citronformig bindvävskapsel,
som småningom förkalkas. Under det att t.
icke synes förorsaka svinet någon olägenhet,
framkallar den hos människan en smärtsam

sjukdom, trikin os, som kort efter den
trikinhaltiga födans förtärande yttrar sig i
underlivssmärtor, kväljningar, bristande
matlust diarré och feber, senare genom
muskelsmärtor. Sjukdomen varar 1—2 månader men
kan lämna spår efter sig genom giktartade
smärtor. Till människan sprids t. i regel genom
förtäring av trikinöst fläsk. Svinen få dem
oftast från råttor och genom att förtära
köttavfall. Trikinsjukdom motverkas således dels
genom att utrota råttor i svinhusen och koka
allt köttavfall, som gives svinen, dels genom
kokning och stekning av fläsket före dess
förtäring. Allt fläsk bör undersökas på t., varför
särskilda besiktningsbyråer finnas anordnade
i städerna.

Trilla. 1. Se Vagn. 2. Drivhjul. Se
Vandring.

Trindsäd. Se Baljväxter.

Trioza. Se Bladloppor 3.

Tripleurospermum. Se Baldersbrå.

Trips. Se Blåsfotingar, Vitax.

Triticum. Se Vete, Kvickrot.

Fig. 1. Mayers trior.

Trior, redskap, med vilket säd och frö
sorteras på grund av kornens form. Den består av
en liggande plåtcylinder, vars vägg på insidan
har äggformiga fördjupningar. Från
inmatningstratten faller säden vanligen först på ett
med trioren förenat plant skaksåll (fig. 1 A),
medels vilket grövre föroreningar avskiljas,
och därefter genom en liten fläkt samt rinner
sålunda rensad in i triörcylindern, vid vars
kringvridning de sädeskorn, som äro kortare än
fördjupningarnas diameter, upptagas i dessa
och medföras, tills de högre upp utfalla i en
långsgående plåtränna (fig. 2 C), ur vilken de

Trikin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free