- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1119

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranärter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1119

dock framgången på styvare jord är mer oviss,
i det att den korta tiden ofta ej medgiver en
tillräcklig bearbetning för höstsäden och
.dessutom ofta ej tillräcklig gödsling gives som
ersättning för den lättlösliga växtnäring,
grönfodret borttagit. På det hela taget kan
sägas, att ren träda för höstsäd är obehövlig
på lätt jord, då ej kampen mot ogräset, gör
trädningen önskvärd, men är desto svårare
att undvara utan minskning i höstsädens
avkastning, ju mer jorden är styv, matjorden
grund och avdikningen dålig, samt ju kortare
tiden för bearbetningen är. Att utvecklingen
alltmer går i riktning mot den rena trädans
inskränkning visas av den officiella
statistikens siffror för trädesarealen, vilken för hela
riket sjunkit från 15. i proc. av åkern år 1870
till 11.7 proc. år 1900 och 8.5 proc. år 1921.
Låga tal för procenten trädesjord visa län med
högt stående jordbruk, lättare jord och lång
sommar såsom Skåne, det inre Småland och
Blekinge med 2—3 och Halland med 3.5. Likaså
Norrland, med 0.6—2.3 proc, beroende på att
vallar där intaga stor, men höstsäd, för
vilken trädningen sker, mycket liten del av
åkerjorden. Största trädesarealen hava de län,
där mycket höstsäd odlas, särdeles där jorden
är styv; sålunda intog den rena trädan år 1918
på Gottland 13 samt i Mälarprovinserna och
Kalmar län 10.2—12.5 proc. av åkern.

Trädestillation. Se Kolning, Tjärbränning.

Trädform. Se Formklass, Formträd.

Trädgård. Se Trädgårdsskötsel.

Trädgårdsbofre. Se Ollonborrar.

Trädgårdsförbund. Se Trädgårdsförening.

Trädgårdsförening. Bland de talrika
sammanslutningar, som i Sverige bildats för
befordrande av trädgårdsodlingen och dess
idkares intressen, har Svenska
trädgårdsföreningen länge stått främst
ss. den först stiftade och emedan den hade hela
riket till verkningskrets. Den bildades år
1832 och hade trädgård med trädskolor,
växthus och andra för verksamheten behövliga
lokaler i Stockholm, 1838—61, och därefter vid
Rosendal till 1911, då föreningen upplöstes.
Den var en sammanslutning mindre av
trädgårdsyrkesmän än av för trädgårds- och
blomsterodling intresserade inom de s. k. högre
klasserna men hade ett rätt stort inflytande
genom sin trädgårdsskola (1840—1911), en
betydlig spridning av trädgårdsplantor och
träd från dess trädskolor, av densamma
föranstaltade utställningar samt genom att
föreståndarna för dess trädgård och
trädgårdsskola (Dan. Muller 1841—50, Olof Eneroth
1857—-61, N. U. Blomberg 1861—72 och Ax.
Pihl 1872—1911) i viss mån intogo en
ledareställning inom trädgårdsskötselns offentliga
kretsar. Har utgivit en årsskrift 1869—72 och
Svenska trädgårdsföreningens Tidskrift 1878

—I905-

I viss mån efter denna förenings föredöme

bildades lokala föreningar i olika delar av
landet. Bland sådana må nämnas: S k å n s k a
t., 1833 och ånyo bildad 1875, vilken utgivit
Skånska trädgårdsföreningens tidskrift 1877-—
1915 och Täppan sedan 1916; Göteborgs
t., bildad 1842, vilken innehar en mycket
förnämlig park med växthus i Göteborg och dri*
ver en omfattande handel med
trädgårdsväxter och frö; Sällskapet D. B. V. (De
badande vännerna) i Visby, stiftad 1856 med
liknande verksamhet därstädes;
Linköpings läns och stifts t., 1859;
Uppsala läns t., 1862; Örebro
läns t., 1864; Sällskapet
Hortikulturens vänner, i Göteborg 1873;
Norrbottens läns t., 1875;
Västernorrlands länst., 1884, vilka samtliga
varit sin orts halvt officiella centralhärdar för
arbetet för trädgårdsskötselns främjande i
orten, bland annat genom spridning av träd
och buskar till folkskolors och enskildas,
särskilt mindre jordbrukares trädgårdar,
varjämte det sistnämnda sällskapet haft
trädgårdsskola (se Trädgårdsundervisning). S v
e-riges allmänna
trädgårdsför-buÜd, bildat år 1909, är avsett att vara en
sammanslutning mellan samtliga lokala
trädgårdsföreningar. För fruktodlingens främj ande
verkar Sveriges pomologiska
förening (se Pomologiska förening, Sveriges).
Föreningar mer uteslutande av yrkesträdgårdsmän
äro Stockholms gartnersällskap,
bildat 1848, Svenska
trädgårdsodlare f ö r b u n d o t, 1885, samt Västra
Sveriges t r ä d g å r d s m a n n a sä
11-s k a p, 1905.

Därj ämte finnes ett antal speciella
föreningar för trädgårdsyrkesmän: Sveriges
h andelsträdgård
smästareför-b u n d, stiftat 1902; Svenska trä
d-s k o leägare före ningen, 1906;
Fören ingen Sveriges
trädgårdskon-s u len te r, 1908; Föreningen
Svpri-ges konditionerande
trädgårdsmästare, 1918.

•: Trädgårdsgödsel. För gödsling av
trädgårds- och krukväxter tillredas oéh föras i
handeln åtskilliga blandningar av konstgödsel.
Dessa säljas vanligen utan uppgift om deras
innehåll av växtnärande ämnen och till mycket
höga pris jämfört med de priser på de ingående
beståndsdelarna, som betalas för konstgödsel
för jordbruket. Det av de stora
konstgödselfirmorna till salu hållna märket T. G. (=
trädgårdsgödsling) uppgives vara sammansatt av:
180 kg. 20 proc. superfosfat
100 » 37 » kalisalt
100 » svavelsyrad ammoniak
10 » chilesalpeter ...’".-

motsvarande 9 proc. fosforsyra, 9 proc. kali
och 5 proc. kväve.

Trädgårdskonsulent. Se Konsulent. De
hos hushållningssällskapen anställda träd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free