Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgårdsodling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
II2I
framgång bedrivas snart sagt i alla delar av
landet, men då flertalet trädgårdsväxter för
sin fulla utveckling ställa större fordringar på
värme, fuktighet och jordens beskaffenhet än
de vanliga åkerbruksväxterna, är skillnaden
mellan olika landsdelar i avseende på t. än
större än beträffande åkerbruk. Den förra
står därför i såväl omfattning som intensitet
och alstrens kvalitet ojämförligt högst i de
sydsvenska slättbygderna. Jordens kalkhalt
gynnar trädgårdsväxternas och i synnerhet
fruktträdens utveckling, varför de kalkrika
områdena i t. stå framför de kalkfattiga.
Tillika inverkar lätt avsättning starkt på t.,
vilkens alster till större delen äro föga
hållbara, delvis även verkliga lyxvaror, och den
är därför särskilt utvecklad i närheten av
större städer och andra goda avsättningsorter.
Således utgör trädgårdsjorden i Malmöhus
län ej mindre än 1.2 proc. av den odlade
ägovidden, i Kristianstads och östergötlands län
omkring o. 5 proc, i övriga delar av Svea- och
Götaland omkring 0.3, utom i Värmland med
o. 1 och Dalarna med mindre än 0.04 proc, och
är ännu långt mindre i Norrland.
Offentliga åtgärder för t.
Statens åtgärder för trädgårdsskötselns främjande
handhavas av Lantbruksstyrelsen, där
hithörande ärenden skola företrädas av en
byrådirektör, och bestå bl. a. i anslag till
trädgårdsundervisning (se d. o.), till resestipendier för
trädgårdsmäns studier i utlandet samt understöd
till Sveriges pomologiska förening (se d. o.).
Lantbruksakademien har en
trädgårdsavdelning å akademiens Experimentalfält med en
trädgårdsskola och trädgård med stora
trädskolor och växthus, varifrån växter försäljas
samt där försök skola utföras. Vid den till
Experimentalfältet förlagda Centralanstalten
för jordbruksförsök lämna de botaniska och
entomologiska avdelningarna upplysningar och
råd angående bekämpande av parasiter ur
växt- och djurvärlden. Hushållningssällskapen
lämna genom trädgårdskonsulenter eller
länsträdgårdsmästare biträde och råd åt
trädgårdsodlare, understödja fruktodlareföreningar
samt utlämna till billigt pris eller gratis träd
och buskar till mindre jordbrukare och
folkskoleträdgårdar.
Trädgårdsskötselns betyde
1-s e ligger kanske mera däri, att den bidrager
till trevnaden och dragningen till hemmet och
bereder tillfälle till att där nyttigt använda
lediga stunder, än i direkt ekonomisk
avkastning. Trädgårdens produkter äro i allmänhet
icke synnerligt näringsrika (se Bär, Frukt,
Grönsaker) men bidraga till att göra
mathållningen mer omväxlande och smaklig.’ Därför
har man under senare tid sökt befordra t.
särskilt bland stads- och industribefolkningen.
(Se Koloniträdgård.) T. kräver alltid mycket
mer mänskligt arbete och mer gödsling än det
egentliga jordbruket och kan lämna betydligt
större avkastning men är mindre år viss.
Särskilt växla fruktskördarna mycket från år till
år, och trädgårdsalstrens lätt förgängliga
beskaffenhet gör deras ekonomiska resultat i hög
grad beroende av en säker avsättning av dem,
genast de äro färdiga. Denna deras
beskaffenhet och den omständigheten, att flertalet av
dem snarare äro lyx- än egentliga
nödvändighetsvaror, göra ock, att marknaden lätt
överfylles. Yrkesträdgårdsodlaren, som ligger väl
till och har en upparbetad avsättning, kan
visserligen uttaga mycket hög vinst av sin
verksamhet, synnerligen på odlingen av tidiga
varor (primörer), men t. som binäring vid
jordbruket har i allmänhet anseende snarare som
ett kostbart nöje än som en inkomstbringande
gren av hushållningen. I detta avseende har
dock en förändring inträtt så till vida, att vid
åtskilliga jordbruk trädgårdsodlingen starkt
utsträckts och flyttats ut på åkern samt kan
lämna en avkastning, som kan betydligt
överstiga den, som samma jord skulle lämna i
egentligt jordbruk. Skördarnas och prisens
växling göra det dock i regel säkrast att vid
jordbruket räkna t. blott som en binäring, om ock
en under gynnsamma förhållanden mycket
givande sådan. Då t. kräver mycket arbete
i rätt tid, mycket gödsel samt lätt och säker
avsättning, passar den bäst att idkas i mindre
omfattning, dels av små jordbrukare, vilka
icke hava lika goda ekonomiska förutsättningar
som de större för egentligt jordbruk (se
Jordbruk) , och som i huvudsak kunna åstadkomma
den med familjens eget arbete, dels som
särskild affär, samt under förhållanden, som
trygga en lätt avsättning.
Trädgårdens läge bör vara sådant,
att växternas stora behov av värme, näring
och vatten kan tillgodoses. Den bör således
anläggas i skydd för hårda och kalla
vindar, vilket i någon mån kan vinnas genom
skyddsmurar och häck (helst av gran), i varmt,
frostfritt läge, helst mot söder eller sydväst,
aldrig i nordlig sluttning, på fruktbar,
fuktighetshållande jord, som vid behov förses med
önskvärd mull- och kalkhalt. Den bör vara
fri från stora träd, som skugga, och vars rötter
sprida sig i landen och utsuga jorden. Som
mycket vatten kan åtgå, är bekväm tillgång
på till vattning lämpligt vatten (helst å- eller
sjövatten) av vikt.
Anläggningen bör följa en sakkunnigt
uppgjord plan för jordens användning och
torrläggning. Härvid bör tillses, att täckdiken
helst läggas under gångar och ej så nära träd,
att dessas rötter kunna tillstoppa dikesrören.
Redan före och i samband med anläggningen
bör jorden arbetas djupt, gödslas väl och
befrias från rotogräs, särdeles där buskar skola
planteras, ur vilka ogräsrötterna sedan
svårligen kunna borttagas. Fördelningen och
anordningen av de olika växtslagen böra rätta sig
efter utrymmet, trädgårdsskötselns uppgift,
71—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
