- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1123

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgårdsodling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■1123

Trädkrypare, Certhia familiavis L., en
klätterfågel, som igenkännes på ovan
brun-spräcklig, vitfläckig, under vitaktig
fjäderdräkt, smal, spetsig, nedåtböjd näbb samt
styv stjärt, på vilken han stöder, då han
klättrar uppåt trädstammarna; han kan däremot ej
gå nedför. Lever i hela landet i skogar, lundar
och trädgårdar av insekter, som han uppletar
på trädstammarna i barkspringor och under
lavar och mossa. Häckar i ihåliga träd och
lägger 5—8 vita ägg med bruna prickar.
Stannar över vintern. Är såsom insektsätare
nyttig samt därför fridlyst. Se Fåglar, 3.

Trädmätning. Se Höjdmätning,
Skogs-taxation.

Trädning. Se Träda.

Trädsalva för att täcka sår på
trädstammar. En vanlig sådan beredes genom
sammanblandning av fuktig lera, färsk, halmfri
kogödsel samt tjära, vilket omedelbart före
användningen väl sammanbrukas med en stöt
eller murbrukspiska. Forsyths t. beredes av
32 delar färsk kogödsel, 16 delar sållad träaska,
16 delar sönderstött kalkbruk och 1 del fin,
ren sand; sedan .denna salva påstrukits, glättas
den och beströs med aska. Aven användes
en-bar trä- eller stenkolstjära, vilka dock ej få
komma utanför såret på ungbarken, emedan
denna skadas därav.

Trädskola, plantskola för förökning
och uppdragande av plantor av träd och
buskar. I äldre tid fylldes det ringa behovet
av träd- och buskplantor i regel genom dessas
uppdragande för eget bruk eller genom
införsel från utlandet, där yrkesmässig
trädskole-skötsel började tidigare än i vårt land. Först
under förra hälften av 1800-talet uppkommo
de första trädskolorna för försäljning, först
den Bergianska stiftelsens och senare
Lantbruksakademiens å Experimentalfältet.
Under århundradets senaste del tog
trädskole-skötseln stor omfattning, och antalet
handels-trädskolor tillväxte, så att de vid tiden
före världskriget voro omkring 30 och till
största delen gjort den förut betydande
införseln av trädskolealster (huvudsakligen
från Holland och Tyskland) onödig. En
avsevärd införsel av prydnadsväxter och
grundstammar för förädling äger dock fortfarande
rum, till väsentlig del på grund av de lägre
produktionskostnaderna i utlandet.

Trädskoleskötseln fordrar för att
bedrivas med framgång speciell fackkunskap och
tillika mycket arbete vid jordbrukets
brådaste tid, vår och höst, och passar därför
mindre väl söm binäring vid jordbruket, men
kan, rätt skött och med god belägenhet, nära
till god avsättningsort och med goda
kommunikationer, vara mycket lönande.

Förutsättningarna för framgång äro större
i södra och mellersta än i norra delarria av
landet på grund av det mindre antal växt-

sorter, som i de senare landsdelarna kunna
uppdragas, och framför allt till följd av
svårigheten att där åstadkomma felfria och kraftiga
plantor. Denna senare svårighet gäller i viss
mån även mellersta Sverige, varför där
belägna trädskolor i regel anskaffa en del av sina
för försäljning avsedda varor söderifrån. I
södra Sverige förekomma även trädskolor
med massodling av vissa sorter som
specialitet, varigenom större intensitet och lägre
produktionskostnader kunna nås.

Läget får icke vara frostlänt och ej sankt,
emedan årsskotten då mogna mindre väl, och
ej heller starkt uttorkande. Det bör vara
öppet men ej utsatt för starka, ensidiga
vindar, som lätt giva trädkronorna sned form»
Bekväm tillgång på vatten, helst
vattenledning över hela området, och riklig tillgång
på naturlig gödsel äro önskemål.

Jordmånen bör vara djup och bördig. Bäst
är en lätt ler- eller sandmylla, som giver ett
rikt och tätt rotsystem och gör jordens
bearbetning och plantornas upptagning lätta. Även
mull- och torvjord äro fördelaktiga, särdeles
för förökning med frö och sticklingar. Däremot
äro styv lera och mager sand otjänliga.

Stängsel till skydd mot rådjur, harar och
vildkaniner förekomma stundom i södra
Sverige, bestående av stängselnät, som för att
freda mot de sistnämnda skadedjuren bör
nedgrävas 20—30 cm. djupt i jorden.

För att jorden skall kunna bearbetas med
häst- eller dragkraft, vilket från
arbetsbesparingssynpunkt är önskvärt, böra fälten vara
stora, regelbundna och utan impediment samt
plantraderna sättas så glest, att redskap kan
köras mellan dem. Fruktträdsstammar sättas
därför vanligen på 1 m. avstånd mellan raderna
och 30, högst 40 cm. mellan plantorna i raden.
Där förädling, ympning, okulering, idkas,
bör man hava fruktträdgård och en
moderskola av prydnadsträd och buskar med säkert
namnbestämda sorter, och som. denna bör vara
beständig, bör den ligga vid sidan om
förökningslanden, så att den ej är till hinder för
förekommande arbeten.

Om förädling och förökning, se dessa ord och
de särskilda växternas namn.

För övervintring av mindre vinterhärdiga
plantor bör vid handelsträdgårdsskola finnas
ett övervintringshus, som utestänger strängare
köld.

Litt.: G. Lind & J. Gréen, Trädskoleskötsel
(1915), (G. L—d.) H. J. Dft. :

2. För skogsbruket anläggas vanligen större
fasta plantskolor vid skogsbevakarens
bostad samt mindre, tillfälliga plantskolor å
hyggen. Sådd sker å plantsängarna i ränder,
gående i öster—väster, då man härigenom
lättast kan utefter södra kanten uppresa
skärmar eller ris till skydd mot solen. Rändernas
djup göres 3-—5 gånger fröets tjocklek.
Avståndet mellan såddränderna 10—13 cm. Frö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:19:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/1133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free