Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgårdsodling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1124
åtgång av tall och gran 3—4 kg. pr 1000 m.
såddrand eller per ar. Av 1 kg. frö erhållas
30—50,000 dugliga plantor. Tallplantorna få
stå ett år, granplantorna 2 år i frösängen,
innan de utplanteras i skogen eller omskolas
i plantskolan. Tallplantorna omskolas på
10 x 6 cm. avstånd, granplantorna på 10 x 12
cm. De förra kvarhåller man blott ett år efter
omskolningen, de senare 2 år.
Till plantskolor, som flera år använts för
barrträdsplantor, bör tillföras kompostjord
med aska och kalk eller ock stallgödsel,
varvid dock först tages en skörd kål eller potatis,
innan skogsplantorna uppdragas. G. Sch.
Trädskoleägareföreningen, Svenska. Se
Trädgårdsförening.
Träfjärilar kallas ett par större fjärilar,
vilkas larver leva i veden på lövträd. Allmännast
är vanliga träfjäriln, Cossus cossus
(ligniperda) L., vars larv blir fingertjock,
omkr. 8 cm. lång, och är på ryggen mörkt
köttröd, på buken gul. Den gnager i
genomskärning ovala gångar särskilt i pil, poppel
och fruktträd. Den mera sällsynta
blåfläckiga träfjärilns, Zeuzera pyrina
L., larv är gul med svart huvud och små svarta
prickar, blir tjock som en blyertspenna och
gör i tvärsnitt cylindriska gångar eller
oregelbundna rum under barken på fruktträd.
A. T—n.
Träförbindning. Se Hopfogning av virke.
Trägnagare, Anobium m. fl., äro små,
m. 1. m. cylindriska, kortbenta skalbaggar av
brun eller svart färg. De leva i splinten på
Trägnagare.
gammalt trä, och deras närvaro förråder sig
genom det fina »maskmjöl», som faller ur hålen
i virkets yta. Finnas allmänt i gamla trähus.
Skalbaggarna framkalla ett tickande ljud
genom att skrapa med halssköldens framkant mot
träet. Härav har namnet »d ö d s u r»
uppkommit. Såväl fullbildade som larver träffas
ofta talrikt i gamla möbler, särskilt av fur eller
gran, och ofta äro skadorna betydligt svårare,
än man kan döma efter ytligt påseende.
Angripet virke kan desinficeras medelst
kolsvav-la (se Insektdödande medel) eller cyanväte
(se Ohyra), och nytt virke skyddas genom im-
pregneringsvätskor av skilda slag, eldfärg
m. m. A. T—n.
Trähack. Se Bränsle.
Träjon, Polystichum filix mas Roth., en’
ormbunke med intill 1 m. höga, enkelt
parbladiga blad med trubbiga flikar och rundad
skaftbas. Rotstocken köpes på apoteken för
beredning av medel mot inälvsmaskar. Den
skördas på hösten, befrias från bladen och
torkas med kvarsittande bladbaser.
Träkol. Se Bränsle, Kolning.
Tränjon. Se Tranbär.
Träns. Se Betsel.
Träsprit. Se Alkohol.
Trästock. Se Årder.
Trätugg, trähack. Se Bränsle.
Träätning. Se Benskörhet.
Tröske. Se Brakved.
Tröskning skedde i äldre tider på åtskilliga
enkla och ofullkomliga sätt. Ett sådant, som
var vanligt i de gamla kulturländerna kring
Medelhavet och senare använts vid t. av raps,
men aldrig torde hava förekommit i Sverige,
var att över den på tröskplatsen utbredda
säden rida eller driva hästar, som därvid
ut-trampade säden. Ett annat var att köra över
den utbredda säden med en tröskvagn
eller tröskvält, bult, vilket först kort
före vår tid upphört i Norrland. Ännu ett
även i Sverige brukat enkelt sätt var att slå
säden mot ett hårt underlag, ss. en grind,
(»bösta» säden) eller mot logbalken (»skrifta»
säden) för att till utsäde särskilja de
bäst-mogna kornen. Det vanligaste var dock att
tröska säden eller fröhalm med käpp eller med
slaga. T. med slaga bibehölls i det längsta för
att skaffa redig och obruten långhalm till
taktäckning och till försäljning av lägerhalm,
liksom t. med käppar ända i senaste tid
använts för t. av gräsfrö, vilket därigenom
erhölls renare från boss och halmstump. Numera
sker all t. på tröskverk (se d. o.), varigenom
vinnes stor tids- och kraftbesparing, Övergången
till maskintröskningen har medfört, jämte
arbetsbesparing, en betydlig förkortning av tiden
för tröskningen, vilken i södra delarna av
landet delvis sker direkt på fältet. Härigenom
har vinterns arbete, som förr till större delen
utgjordes av t... lättats, men därmed även
följt en betydlig avkortning av
vinterarbetsdagen. Med tröskningens tidiga avslutande
har även följt en tidig realisation av den
spannmål, som skall avyttras, vilket dock medfört
den olägenheten, att utbudet av spannmål på
hösten blir så stort, att priset då nedpressas.
En given vinst av den tidiga tröskningen är
att förlusten genom råttfrat blir betydligt
mindre, än då säden och fröet lågo länge
otröskade. Genom t. på helrensande och
sorterande verk erhålles en bättre saluvara än
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
