Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unkenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"39
emedan denna lätt medför minskad livskraft
och fruktbarhet. (Se Avel.) Slutligen kan u.
även bero därpå, att ärftliga sjukdomar allt
mer få insteg i en stam eller sort.
U. motverkas allt efter sin olika art
på olika sätt, framför allt genom noggrant
urval av friska, starka och
produktionskraftiga föräldradjur till avel, och genom att taga
utsäde av friska grödor och tid efter annan
ersätta urartade växtstammar genom nytt,
fullgott utsäde. Jfr Avel, Utsädesväxling,
Variation.
Urat har ett gödselmedel kallats, som
bereddes av blandning av i torvmull upptagen
människourin med superfosfat, kalisalt m. m.
och blandningens torkning i värme. Finnes
ej numera i handeln.
Urdjur. Se Protozoer.
Ureas. Se Enzym c.
Uredineæ. Se Rostsvampar.
Urfjäll är en gammal beteckning för en
i mantal ej satt ägolott, som ligger skild från
det hemman, vartill den hör, och omgiven av
främmande ägares mark men avskild genom
gränsmärken. Jfr Ut jord.
Urin avsöndras av njurarna, och med
densamma avskiljes ur blodet vatten med däri
lösta salter, huvudsakligen klornatrium, samt
de för kroppen onyttiga i vatten lösliga
slutprodukterna av ämnesomsättningen,
huvudsakligen spaltningsprodukter av
äggviteämnen och amider. Urinmängden stegras genom
ökad förtäring av vatten ss. dryck eller
vattenrika fodermedel samt salter; dess halt
av kvävehaltiga ämnen ökas i samma mån,
som mängden äggviteämnen eller amider ökas
i födan, se Kvävebalans. U.-mängden kan för
vuxna individer beräknas till ungefär: hästens
4—6, nötkreaturs 20—25, får 0.2—0.5 samt
människans 1.5 kg. pr dag.
Urins sammansättning växlar
således efter fodringen men utgör i medeltal
och procent
i hästurin . . » nötkr.urin . . » fårurin . . .
> svinurin . .
> människourin
Vatten
Kväve
Fosforsyra
Kali
Kalk
87—92 90—95 85-90 95-98
94-97
1.5
O.5—I.5
1.6
0.2 0.6—I.o
spår >
O.O9 0.2
I.o 0.4 1.2
0.2 0.2
5-5
O.I 1
0.2
0.02!
0.02
Köttätares u. har sur, växtätares neutral
eller alkalisk reaktion, det senare till följd
av halt av alkalibikarbonat. De
kvävehaltiga beståndsdelarna utgöras av övervägande
urinämne samt huvudsakligen i köttätares
och diande djurs u. urinsyra och kreatinin,
och i växtätares hippursyra. Under sjukliga
tillstånd kan u. innehålla osönderdelad
äggvita samt socker.
Urinen råkar under inverkan av bakterier
snart i jäsning (se Kreatursgödsel: Brinning,
samt Urinjäsning), varvid dess kvävehaltiga
ämnen giva upphov till ammoniak. För att
förekomma förorening av luften i
kreaturs-ställarna och förlusten av det för växternas
gödsling viktiga kvävet, bör man söka
fördröja jäsningen, tills den kan ske utan
am-moniakförlust; detta sker dels genom att direkt
leda urinen till gödselvattenbrunnen (se d. o.),
dels genom användning av torvströ (se d. o.)
och den urinhaltiga spillningens
sammanpackning, så att det för u.-jäsningen nödvändiga
luft kvävet blir utestängt.
Urinblåsa. Se Urinorganen.
Urinbrunn. Se Gödselvattenbrunn.
Urindrivande medel användas
företrädesvis för att befordra uppsugningen av vissa
sjukliga vätskesamlingar i kroppen och för
att påskynda avlägsnandet av skadliga
ämnen samt skölja ren urinvägarna vid sjukdomar
i urinorganen. De vanligaste u. m. äro vissa
salter, ss. kolsyrade alkalier, karlsbadersalt,
salpeter, engelskt salt och glaubersalt, samt
dessutom en del läkemedel, som innehålla
vissa retande ämnen eller eteriska oljor, ss.
enbär, terpentin, spansk fluga m. m. Som
u. m. verka även alla ämnen, som öka
hjärtverksamheten och stegra blodtrycket, ss.
digitalis och koffein. För ätt önskad verkan
skall följa, fordras, att djuret skall förtära
riklig mängd dricksvatten. E. N—m.
Urinförgiftning. Se Njursjukdomar.
Urinjäsning. Under inverkan av
åtskilliga bakterier råkar urin lätt i jäsning,
varvid under hydrolys (spjälkning under
upptagande av vatten) uppkommer
ammoniumkarbonat av urinämne enligt formeln
CO(NH2)2 + 2HaO = (NH4)2C03
urinämne ammoniumkarbonat
och av hippursyra genom dennas klyvning
i benzoesyra och glykokoll, som sönderdelas
genom en med nyssnämnda reaktion analog
klyvning. U. åstadkommes av åtskilliga
allmänt förekommande bakterier, bland dem
många vanliga jordbakterier (se d. o.), och sker
såväl vid som utan lufttillträde.
Sönderdelningen anses ske under inverkan av ett
enzym, ureas, och befordras genom katalytisk
inverkan av mullämnen. Genom u. blir
urinens kvävehalt i jorden lätt tillgänglig som
näring för växterna. Chr. Barthel.
Urinorganen utgöras av njurarna med
deras utförsgångar, urinledarna, urinblåsan och
urinröret.
Njurarna äro två större körtlar,
belägna i övre delen av bukhålan på ömse
sidor om ryggraden, ungefär på gränsen mellan
bröst- och ländportionen (se Skelett). Den
högra ligger alltid något längre fram än den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
