Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenavledning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n66
stånd mot skovlarna vid deras rörelse upp ur
vattnet. Denna verkan minskas genom att
skovlarnas yta göres bruten, så att blott den
inre delen är radierande men den yttre snett
ställd mot strömriktningen. En ytterligare
förbättring var Poncelet-hjulet, som har
skop-formigt böjda plåtskovlar, inom vilka vattnet
upptages, så att dess tyngd fullständigare
verkar. Underfallshjulens verkningsgrad
uppgår till 25—40 % av det inströmmande
vattnets kraft. Bröstfallshj ui, i vilka
vattnet inledes ungefär i jämnhöjd med axeln,
hava en botten för att hindra vattnets
utrinnande. Deras verkningsgrad kan vara
60—70 %. Vid större fallhöjd användas
överfallshj ui, vars skövlar av plåt
Överfallshjul.
äro brutna eller böjda, så att de bilda skopor
eller celler, i vilka det i hjulets övre del
inströmmande vattnet kvarhålles ända till
hjulets nedersta del. Genom att denna ligger
över det avrinnande vattnets yta, motverkar
detta icke hjulets rörelse. Verkningsgraden
kan uppgå till 60—70 %.
Dessa äldre v. äro stora, kräva mycket
underhåll och nedisas lätt, hava en
otillfredsställande verkningsgrad och deras hastighet
kan icke regleras. De ha därför allmänt
ersatts av turbiner, vilka nått en stor
fulländning genom hög verkningsgrad, som
kan nå upp till 85 %, varaktighet,
driftsäkerhet och hastighetsreglering.
Vattenkapacitet. Se Jord.
Vattenklöver, blacken, Menyanthes
trifo-liata L., en till fam. Gentianaceœ hörande, i
kärr vildväxande, saftig ört med trefingrade,
glänsande blad och en klase av vackra, inuti
håriga, vitröda blommor. V. har på grund av
sitt innehåll av beska ämnen sedan gammalt
anseende som läkeväxt, roten har även
använts till nödbröd. Drogen består av de
torkade bladen, som under torkningen böra
skyddas för väta, så att de ej gulna. Jfr
Bittermedel.
Vattenkultur. Se Gödslingsförsök.
Vattenkvarhållande förmåga. Se Jord.
Vattenlag. Se Fiskerilagstiftning,
Torrläggning, Vattenrätt.
Vattenloppa. Se Plankton.
Vattenreglering. Se Vattenrätt.
Vattenrymlighet. Se Jord.
Vattenrätt. Gällande svensk v. är
sammanfattad i vattenlag d. 28/6 1918 med senare
kompletteringar. Enligt densamma har
jordägaren rätt till vattnet inom
fastighetens gränser. Där byar åtskiljas av
vatten och icke särskild gräns finnes utmärkt eller
eljest bestämd i gränsvattnet, gäller regeln,
att varje del av vattenområdet jämte därunder
liggande landgrund tillhör den strandby, som
ligger närmast. (Jordabalken 12 kap. 3 o.
4 §§.) Denna regel gäller i förhållandet mellan
olika byar och skifteslag och väl även mellan
olika fastigheter inom samma by eller
skifteslag, för så vitt byns vatten är skiftat mellan
delägarna. Enligt gängse praxis anses efter
skifte en bys vattenområde vara skiftat
mellan delägarna, där ej av omständigheterna
vid skiftet framgår, att delägarna avsett, att
vattnet skulle fortfarande vara gemensamt.
Envar jordägare äger råda över vattnet å
sin grund med de inskränkningar, som äro
stadgade i allmänt eller i enskilt intresse. T
rinnande vatten äger vardera sidans ägare lika
lott i vattnet, ändock att större delen därav
framrinner å den enas grund än å den andras.
Ägare av strand, som ej tillika äger
vattenområdet, är ändock regelmässigt berättigad
att vid sin strand hava mindre brygga, båt-,
bad- eller tvätthus eller annan dylik byggnad.
I allmänt intresse äro bestämmelser
meddelade till skydd för bl. a. allmän farled och
allmän flottled. (Se även Kungsådra.)
Byggande i vatten skall ske så,
att ändamålet vinnes utan oskälig kostnad
med minsta intrång och olägenhet för annan.
Med byggande avses varje åtgärd av
beskaffenhet att inverka på vattenståndet. Som
allmän regel gäller, att sådan åtgärd får, såvitt
den berör annans egendom, företagas allenast
om nyttan därav uppgår till minst dubbelt
mot skadan, men i fråga om åker och äng till
tre gånger skadan. I vissa fall får byggnaden
ändå icke ske utan särskilt tillstånd av K. Maj:t;
så om byggandet skulle hava till följd, att
odlad jord till efter ortsförhållandena betydande
omfattning sättes under vatten eller eljest
väsentligen skadas, eller att fiskerinäring av
större betydenhet lider väsentligt förfång.
Utgör en vattenfallssträcka ur teknisk
synpunkt en enhet, äger i allmänhet den, som
äger mer än hälften, att tillgodogöra sig
jämväl de övrigas andelar. Då ett strömfalls olika
sidor tillhöra var sin ägare, må den som vill
utnyttja hela strömfallet inbjuda de andra
att taga del. Om inbjudningen antages,
bestämmer vattendomstol delägarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
