Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindskiva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u8o
hastigheten i m. per sekund. Vid vindkraften
med flere vingar användes en mindre
koefficient (vanligen 0.0004—0.0005).
En rätt konstruerad 4-vingad vindmotor kan
vid huvudaxelns utväxling utveckla följande
antal hkr.:
Vindhastighet
Stativhöjd m.
15
18
18 ]
m.
Vingdiameter
m.
12
16
20
hkr.
hkr.
hkr.
1:::::::
27
«
7-5
4-7
l3.o
7.......
7-4
I3-*
20.6
8.......
II.1
19.7
30.7
9.......
15-7
28.0
43-7 1
Vindskiva. Se Vindbräda.
Vindspel, en enkel maskin, i huvudsak
bestående av en vals, som kringvrides med en
vev. En vid valsen fäst lina upplindas vid
dennas kringvridning, och genom den fria
linans förkortning närmas den i linans andra
ända fästa lasten. Användes med vågrät axel
för upplyftning av tyngder och med lodrät
axel (gångspel) för annat arbete, t. ex.
stubbbrytning.
Vinkel trumma. Se Fältmätning.
Vinmjöldagg, en från Amerika
härstammande sjukdom å vin, som sedan mitten av
1800-talet varit känd i Europa, där den vållat
oerhörda skador å vinodlingen. I Sverige är
v. bekant sedan 1905, då den iakttogs i några
växthus i Skåne, antagligen införd med
plantor från England. Sjukdomen visar sig genom
att unga skott, blad och unga druvor
överdragas med ett mjölliknande pulver, av en
mjöl-daggsvamp, Oidium Tuckeri Berk. Något
äldre skott bliva brunfläckiga på grund av i
barklagret fortlevande svamp vävnad.
Sjukdomen bekämpas genom att omedelbart efter
skörden alla angripna klasar och skott
avlägsnas och brännas samt golv och väggar i
växthuset besprutas med kalkmjölk. Om sjukdomen
ett följande år börjar på nytt, böra plantorna
besprutas med kolloidalt svavel. (Jfr
Ros-mjöldagg.) E. H—g.
Vinsyra, en organisk syra av formeln
C4H606, finnes i 4 olika modifikationer, varav
en som vrider polarisationsplanet till höger
och förekommer allmänt i druvor och många
andra frukter dels som fri syra dels som surt
kalisalt, kaliumbit art r at. V. bildar ofärgade
kristaller, som smälta vid upphettning till
1700, äro lätt lösliga i vatten och hava starkt
sur smak. Det sura kalisaltet är olösligt i
alkohol och utfaller därför ur vin och bildar s. k.
vinsten. V. användes i bakpulver,
lemonadpulver m. m. i blandning med karbonat, för
att, vid blandningens upplösning i vatten,,
syran skall utdriva kolsyra.
Vinterfåra. Jord, som ligger höstplöjd mei»
oharvad över vintern, säges ligga i v.
Vintergröna, Vinca, ett till fam. Apocynaceœ
hörande släkte av örter eller halvbuskar, som
övervintra med bibehållna blad. En art, V.
minor L., med krypande revor, elliptiska,
glänsande, läderartade blad och högblå
blommor, odlas rätt allmänt, särdeles på gravar.
Förökas genom de jordslående revorna.
Vinterhärdighet. Se Frostskada,
övervintring.
Vintersko. Se Hovbeslag.
Viola, ett artrikt örtsläkte av
violfamiljen, Violaceœ, utmärkt av ensymmetriska
blommor, av vars 5 kronblad det nedersta
är störst och försett med ett sporrlikt
honungs-gömme. En art, styvmorsblomma,
V. tricolor L., med 3-färgade (violett, gult och
vitt) kronblad, samt en varietet, arvensis, med
smärre, vitgula blommor, äro vanliga
åkerogräs, den förra särskilt på kalkfattig jord.
Deras små, glänsande svarta frön äro vanlig
förorening i timotej frö. Dessa örtstånd
användes förr för beredande av blodrenande
dekokt. En stor blommig sort odlas under namn
av p e n s é ytterst allmänt i en mängd former
som prydnadsväxt. Plantor uppdragas i bänk.
Den mångåriga V. cornuta L., med smärre,
blåvioletta blommor, och mer storblommiga
hybrider av denna och V. tricolor äro också
omtyckta prydnadsblommor, som fortsätta
att blomma hela sommaren.
Vipa, tofsvipa. Se Vadare.
Vipera. Se Ormar.
Virke eller ved, den förvedade cellmassan
hos trädartade växter, uppbygges av celler
av olika slag, vilka alla äro långsträckta i
stammens längdriktning och ha mer eller
mindre starkt förtjockade väggar. V e d c e
1-1 e r, i inskränkt bemärkelse, ha uteslutande
mekanisk uppgift, äro i färdigt tillstånd döda
och bestå då huvudsakligen av en starkt
för-tjockad vä,gg utan nämnvärt cellinnehåll.
Aven kärl och trakeider äro döda
celler. De tjäna huvudsakligen
vattentransporten och ha väggarna ring-, nät- eller
spiralformigt förtjockade. Kärlen bestå av på
varandra ställda celler med upplösta
skiljeväggar och kunna bliva intill 0.3 mm. vida
(ek, ask o. d. grovporiga trädslag) samt bilda
oavbrutna ledningsbanor av flera meters längd.
Trakeiderna äro finare och bestå var för sig
av en enda cell med en genomsnittlig längd av
intill 1 mm. Hos vissa trädslag, t. ex. granen,
äro de dock ända till 9 mm. långa, vilket är
den viktigaste anledningen till detta
trädslags lämplighet för pappermassefabrikation»
(»lång fiber»). V. innehåller även levande,,
tunnväggiga celler, i vilka näring trans pörte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
