Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Virkesdrivning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n36
eller finnes ej utrymme på isen, upplägges
virket på land, där det efter intumning upprullas
i höga vältor för att sedermera utvältas i
flott-leden.
T u m-n i n g sker i närvaro av såväl virkets
köpare som dess säljare eller dessas ombud
och består i uppmätning och anteckning av de
olika virkessortimentens antal och
dimensioner. Vid tumning av timmer antecknas
stockens längd, diameter och trädslag. Samtidigt
förses varje intummad stock med köparens
märke (flottningsmärke), inslaget medelst
»stukyxa» i stockens ändytor eller medelst
»stämpelhammare» på sidorna av varje
stockända.
Avverkningstraktens avsyning
sker på våren, innan slutlikvid med huggare och
körare ägt rum, och omfattar kontroll över att
stämplade träd eller avmätt virke ej
kvarlämnats, att inga träd olovligen avverkats
(kontrolleras å stubbarnas rotstämplar) samt att
föreskriven stubbhöjd ej överskridits. Äro
böter för ovanstående försummelser föreskrivna
i avverkningskontrakten med huggare och
körare, avdragas beloppen från den innehållna
slutlikviden. Upphuggning till kol- eller
brännved av kvarlämnade toppar, vrak, torrträd
o. d. bör ske snarast möjligt.
Arbetsprestationerna och
deras prissättning: Allt huggnings- och
körningsarbete bortsättes vanligen på ackord,
medan vissa arbeten, såsom tumning, på grund
av arbetets art utföras för dags- eller
timpenning. Ackordsprissättningen uppdelas vanligen
på huggnings- och körningsarbetet och kan ske
enligt ett flertal system, av vilka de mest
använda torde vara:
per styck, enligt medelstockens
arbetssvårighet, eller med olika pris för vissa
diametergrupper, såsom 5—6, 7—g, 10—00;
per längdmått, vanligen löpfot, helst
med olika pris för skilda toppdiametrar;
per kubikmått, kbf eller fm3,
topp-eller mittmått, ofta med olika pris för skilda
diametrar, eller per Im3 eller famn (kastved,
stundom massaved).
Körningspriset utgår oftast per kubikmått,
medan för huggningen samtliga ovanstående
system allmänt användas. På senare tid har
framkommit förslag att låta såväl stycketal
som kubikmått ingå i drivningskostnaden
(2-p ris system).
Arbetsprestationerna växla
betydligt, beroende på stämplingens täthet,
skogens grovlek, kvistighet och växtform m. m.
Enligt W. Ekman1 kan en medelgod arbetare
under en ordinär vinterdag hugga, kvista och
avbarka följande antal timmerstockar:
Topp. diam. eng. tum
Timrets längd i eng. fot
1 *5
17
19
21
23
25
27
6 . . . .
7 ... .
8 . . . .
9 . . . .
10 ... .
11 ... .
12 ... .
It::::
18 .’. . .
Is
21
1 18
1 *4
I2
10
1 l
28 23 19 15 13 11
9
l
6
25 21
17 14 12 10
8
l
5
23
ll 10
13 II
9 8 6 6 5
22 18 15 12 10 9
l
5 5
21
17 H 11
1 l
5 4
20 16
13 10
l\
7
5 i 5 4 i
Under normala förhållanden bör en man
kunna hugga: av prima björkved 3 Im3, av
prima barrved 4 Im3, samt hugga och randbarka
5 Im3 massaved, allt per dag.
Antalet foror, som vid olika längd på
drivningsvägen medhinnas på 8-timmars
arbetsdag, om lunning, lastning och avlastning
inberäknas i körtiden, angiver W. Ekman1 till
Väglängd
Foror
Väglängd
Foror
km.
pr dag
km.
pr dag
I
4.8
8
1-5
2
3-7
9
1-4
3
3-o
10
M
1 4
2.5
11
1.2 1
1 l
2.2
12
1.1
1.9
13
I.o
1 7
1-7
14
I.o 1
På en god basväg i Norrland bör av
medel-grovt timmer kunna lastas 90 kbf. toppmått
per lass, medan motsvarande siffra för södra
och mellersta Sverige torde vara omkring 65
kbf. Vid körning av kastved varierar
lastningskapaciteten med vedens torrhetsgrad och
fordonets beskaffenhet. Som medeltal kan
angivas 5 Im3. M. J. Dft.
Virkesinmätning kan ske i löst mått
eller fast mått.
Löst mått användes å virke upplagt i
vältor, travar, kastar e. d., vilkas yttre
dimensioner, d. v. s. längd, bredd och höjd, uppmätas
och hopmultipliceras, varvid i den erhållna
rymden även kommer att ingå tomrummen
mellan virkesklamparna. Av vikt är, att
höjd-måttet alltid tages vinkelrätt mot längdmåttet,
även å en trave upplagd å en sluttning, där
travans ändar stå i lodlinjen. Är höjden ej
densamma utefter hela traven, uppdelas denna
lämpligast i kortare sektioner, som var för sig
kuberas efter medeltalet mellan största och
1 W. Ekman, Skogsteknisk handbok. Stockholm 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
