- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1200

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtföljd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1200

att giva jorden en för fruktbarhetens
bibehållande fördelaktig bearbetning och
gödsling. För att dock då och då kunna göra dessa
mer grundliga är vanligt att tid efter annan
lata jorden ligga fri från gröda (se Träda),
vilken dock numera aldrig utsträckes över mer
än en hel växtperiod.

Då olika växtslag på grund av sin växttids
längd eller sina fordringar på jordens
odlingstillstånd (kultur), och den härpå beroende
lämpliga arbetsfördelningen, olika väl passa efter
varandra, har det blivit vanligt att vid
åkerbruket, likasom i viss mån vid trädgårdsskötsel,
iakttaga en viss växtföljd (omlopp,
rotation). Att utan bestämd v. odla grödorna i
clen följd, som tillfälliga omständigheter giva
anledning till, vilket kallas fritt
åkerbruk
, förekommer huvudsakligen invid
städer och andra tätt bebyggda platser, där
lättheten att anskaffa arbetskraft och gödsel gör
jordbrukaren mindre beroende av gårdens egen
tillgång därpå, men leder eljes lätt till
försummad gödsling och svårighet ätt i rätt tid
utföra nödiga arbeten.

För växtföljdens anordning
gälla följande regler: 1. Varje växtslag bör följa
efter lämplig förfrukt, samma eller
närbesläktade växter ej flera år i rad, och sådana
växter, på vilka jorden blir »trött», ej med för
korta mellantider. 2. Ogrässamlande skiften,
ss. säd, böra omväxla med rensande, ss. träda,
vall, grönfoder, hackrensade växter. 3.
Kvävetärande växter böra omväxla med
kvävesamlande. 4. Djuprotade växter omväxla med
grundrotade. 5. Tid efter annan bör jorden
få.en grundlig bearbetning och ogräsrensning,
6. Foderväxter böra odlas till sådan
omfattning, att tillräcklig mängd kreatursgödsel kan
alstras på gärden. 7. Gödslingen fördelas
jämnt under omloppet, och kreatursgödslingen
gives åt de växter, som mest gynnas därav.
8. Hänsyn tages till tillgången på arbetskraft
och önskvärd arbetsfördelning. 9. Hänsyn
tages även till jordmånen, så att lämpliga
växtslag väljas. På tyngre jord, där
kreatursgödsling är mest behövlig och dess verkan är
långvarigare samt bearbetningen kräver
mycket arbete, användas helst längre växtf ölj der
än på lätt jord. 10. Jorden bör, så vitt
lämpligt är, hållas ständigt bevuxen. Mellangrödor
tagas, så långt det är lämpligt.

Växtföljderna bruka indelas i följande slag:

1. Sädesbruk: endast säd odlas på
åkern.

Ensädesbruk, vid vilket säd, och
vanligen samma slag, odlas på samma jord
oavbrutet år efter år, förekommer numera endast
undantagsvis under längre tid; så t. ex. då vid
småjordbruk i övre Norrland den lilla
åkerarealen varje år bär korn, eller då på en
mossjord havre odlas år efter år. Detta
brukningssätt har till följd, att ogräset allt mer förökas
och parasiter ur våxtvoch djurriket innästla sig
i jorden och allt mer nedsätta skördarna.

Tvåskiftesbruk, vid vilket brödsäd
(råg, vete, korn) årligen omväxlar med rent
trade, så att varje år hälften av jorden är
sädesbärande och den andra hälften trädas, var
länge förhärskande i vissa delar av landet,
framför allt i Mälardalen, men även på
Gottland, i Bohuslän och södra Norrland. I större
delen av landet i övrigt användes däremot mest
det hos övriga germanska folk vanliga
treskiftesbruket, vid vilket höstsäd
efterföljdes av 1 års vårsäd, varefter följde trade,
som således återkom vart tredje år.
Fyrskiftesbruk med trade efterföljt av 1 års
höstsäd och 2 års vårsäd var mindre vanligt,
men förekom här och var i Västergötland och
Dalarna.

Två-, tre- och fyrs kif tesbruken hade
framgått av behovet att titt och ofta rensa jorden
från ogräs och giva den kreatursgödsel,
vartill tiden blev knapp de år, då jorden skulle
bära säd, men då de lämnade endast brödsäd,
men intet foder utom halm, kunde de underhålla
jorden i växtkraft, blott så länge foder i
tillräcklig mängd kunde hämtas från ängarna. I
den mån dessa uppodlades, blev det nödvändigt
att odla foder även på åkern, och detta i
förening med fordran, på en intensivare
användning av jorden, än att ½—¼ av denna låg
utan gröda, gjorde att sädesbruket från mitten
av 1800-talet allt mer övergavs för andra
intensivare växtföljder, som bättre motsvarade de
ovan anförda reglerna för ett rationellt bruk av
jorden, som från denna tid började påyrkas.

Sädesvallbruk, koppelbruk.
Man övergick nu i allmänhet att vinna de
närmaste önskemålen, foderskörd från åkern
och minskning av trädan, genom att låta några
få års säd omväxla med foderodling genom i
säden insådd vall och med längre mellantid
återkommande träda. Dylika växtföljder
kallades vanligen koppelbruk efter det i
Nordtyskland brukliga sättet att uppbryta
ängsskiften (koppel) för att några få år bära säd,
men till skillnad från de tyska koppelbruken
var vallen vid de svenska insådd och fick ligga
blott några få år. Vanligast var i Sverige
sjuskif tesbruk, sålunda sammansatt: trade,
höstsäd, 3 år vall, 2 år vårsäd, med gödsling
blott på trädesskiftet. Växlingar i koppel
brukets sammansättning med flera eller färre
vallar och vårsädesskiften förekommo,
varigenom växtföljden blev 5- till 8-skiftesbruk.
Jämte nyss antydda fördel medförde dessa
växtföljder även den, att de voro mindre
ar-betskrävande, i det att jorden ej bearbetades
de år, då den låg i vall. Det blev dock ett
mindre intensivt jordbruk även i det avseendet,
att avkastningen av vallen starkt minskades
efter det andra året och även den följande
vårsäden gav mindre skörd, emedan den följde
allt för långt efter gödslingen, som i regel gavs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:26:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lantuppsl/1210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free