Lantmannens uppslagsbok / 1201 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtföljd - Växthus - Växthusgräshoppan - Växtmärg - Växtslem - Växttråd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast på, trädan. Dessutom uppfyllde
koppelbruket mindre väl fordringarna på
omväxling mellan olika och olikartade grödor, i det
att jorden flera år å rad bar gräs och med dem
besläktade stråsädesväxter. Därtill kom, att
det icke inrymde några rotfrukter, vid vars
odling och användning i utfodringen man under
senare delen av 1800-talet började fästa stort
avseende.

I stället för koppelbruk började man därför
vid mera framskridna jordbruk tillämpa
växtföljder, som mera än $etta eller till fullo fylla
fordringarna på grödornas årliga omväxling.

Växelbruk, varmed betecknas en
växtföljd, i vilken aldrig samma eller likartade
växter upptaga jorden två år å rad, och i vilken
baljväxter samt hackrensade växter ingå, hade
redan tidigare börjat tillämpas i andra länder.
Särskilt ansågs det i England uppfunna 4-åriga
Norfolk-omloppet som mönster för en rationell
växtföljd. Detta, som bestod av 1. rotfrukter,
2. korn, 3. klöver, 4. höstsäd (vete), började
införas på enstaka gårdar, men då det dels är
mycket arbetskrävande,. dels klöver,
återkommande så ofta som vart fjärde år, snart gör
jorden klövertrött, användes i stället åtskilliga
variationer därav, i det att t. ex. halva
rotfruktsskiftet användes till trade, och halva
klöverskiftet till grönfoder, varigenom klöver
icke behövde återkomma mer än vart 8:e år
på samma jord, o. s. v.

Vanligare var dock, att man icke övergick till
dylika s. k. rena växelbruk, utan i
stället genom mindre ändringar i sädes-
vallbruket anordnade ett mellanting mellan dessa
båda slag av omlopp, s. k. blandade
växelbruk. Sådana ändringar voro, att
rotfrukter infördes i sädes-vall-bruket, att
dettas vallar förkortades till 2 eller t. o. m.
blott 1 år, att trädan ersattes av grönfoder, eller
att sista vallskiftet upplöjdes tidigt för att
därefter halvträdas och samma höst besås med
höstsäd, o. s. v.

Som exempel på dylika blandade omlopp må
anföras följande vanligt förekommande:

År	Skånskt	Uppländskt
1 . . . . . .	Träda l. grönfoder	Träda
2 . . . . . .	Höstsäd	Höstsäd
3 . . . . . .	Rotfrukter	Vall
4 . . . . . .	Korn	Vall
5 . . . . . .	Vall	Havre
6 . . . . . .	Vall (Halvtr.)	Rotfrukter
7 . . . . . .	Höstsäd	Korn
8 . . . . . .	Vårsäd

En mängd olika dylika variationer av
förbättrade 5- till 8-skiftesbruk förekomma. I
allmänhet låter man i Skåne trädet ersättas
av grönfoder, tager halvträda på vallen,
varemot rotfrukterna komma efter höstsäd
i.början av omloppet, innan ogräset hunnit att
föröka sig synnerligt. I mellersta Sverige,
särdeles på styv jord, helträdas jorden i,
allmänhet, insås vallen i,höstsäden och tagas
rotfrukterna mot slutet av omloppet.

Växthus för odling och övervintring av
växter, som ej tåla landets vinterklimat, och
för odling av plantor för tidig skörd eller för
utplantering å kalljord äro snart sagt
nödvändiga vid gårdar, där trädgårdsskötsel idkas i
något större omfattning, och oumbärliga vid
handelsträdgårdar. Smärre växthus kallas
vanligen växtkast. Dylika hus byggdes
förr vanligen med en högre bakmur åt norr
och ett från densamma sluttande halvtak av
glas ned mot den låga framväggen. Numera
användas mest sadeltakshus med glastak åt
båda sidorna, för hållbarhetens skull helst i
järnkonstruktion, vilande på låga
betongväggar, varigenom ernås jämnare belysning och
mindre rum att uppvärma. Om växthusen äro
flera, byggas de helst tillsammans för
uppvärmning från samma eldstad. Husens mått växla
naturligtvis; vanliga mått för smärre hus äro
bredd 3.3 m. och höjd 2.2 m. invändigt. Taket
och sidorna byggas vanligen med glas i fasta
spröjsar med spridda ventiler eller ock med
flera eller färre lösa fönster för luftning. För att
få ett dämpat ljus användes stundom råglas
i taket; eljes skuggas under sommaren genom
pålagda skuggramar eller jalusier eller
krit-ning av fönstren. Växter i kruka eller lådor
uppställas på långsbord och hyllor (stellage);
även odlas växter fritt i jordbäddar.

Uppvärmningen skedde förr vanligen genom
murade rökkanaler, som från eldstaden leddes
längs husets hela inre. Numera användes i
allmänhet varmvattenrör från en, helst i ett
yttre rum befintlig, panna och löpande dels
under stellaget, dels uppe under taket. Litt.
G. Lind & R. Abrahamson. Moderna växthus
(1916).                (G. L—d.) H J. Dft.

Växthusgräshoppan, Tachycines
asynamorus Adel., är en vinglös, rätt stor, brunspräcklig
gräshoppa, som innästlat sig i växthus, där den
ibland gör en viss skada på ormbunkar,
cyclamen m. m.                A. T—n.

Växtmärg, benämning på pumpa, använd
som människoföda.

Växtslem. Se Kolhydrat III., Pektinämnen.

Växttråd kallas den vid foderanalysen efter
utkokning med svavelsyra och därefter med
kalilut samt slutligen med alkohol och eter
olösta återstoden, vilken huvudsakligen
består av cellulosa, ved- och korkämne samt
pentosaner. V., särdeles i äldre växtdelar,
där ved- och korkämne i större mängd
»inkrustera» cellulosan, är mycket svårsmält och
hindrar matsmältningsvätskornas inverkan på
de lösliga ämnen, den omsluter. Den verkar
därför nedsättande på fodermedels
smältbarhet, och vid större halt ökar den dessutom
kraftåtgången för fodrets tuggning. Av
vanliga fodermedel innehåller moget stråfoder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>