Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Växttråd
- Xenie; se Befruktning
- Xeroform; se Antispetiska medel
- Ympjord; se Jordympning
- Ympning; se Förökning, Jordympning, Immunitet
- Ympsalva eller Ympvax
- Yngel; se Dammhushållning, Fiskodling
- Yngelröta; se Biens sjukdomar
- Yoghurt
- Yorkshire; se Korthornsboskap, Svin
- Ystgänge; se Mejerihantering: Ostberedning
- Ystning; se Ost
- Ytterlära; se Exteriör
- Yxhugg; se Hals
- Yxor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest v., halm 35—40, höstsädesagnar 30—44,
vårsädesagnar 25—30 proc, hö 25—30 %. I
kraftfoder växlar dess halt och därmed även
fodrets näringsvärde efter halten av skal, som
har hög halt av v. (Se t. ex. Kli: Havrekli;
Oljekakor: Solroskakor och Bomullsfrökakor.)
Om växttrådens värde som näringsämne
hava olika meningar rått. (Se Näring: II.)
Nyare undersökningar hava visat, att en
del av växttråden smältes, mera ju yngre
den är, och att smältbarheten genom
avlägsnande av de »inkrusterande ämnena»,
huvudsakligen vedämne, ökas intill likhet med ren
cellulosa (se d. o.). Den smältbara delen
anses i allmänhet i mängd motsvara den icke
smältbara delen av de kvävefria
extraktämnena i fodret, så att dessas hela procenttal
kan användas som uttryck för halten av
smältbara kolhydrater, inbegripen halten av
smältbar v.
Vid fodrets smältning övergår den
smältbara delen av v. till socker, som kan användas
vid ämnesomsättningen. En del sönderdelas
dock alltid, särdeles hos idisslarna, i
matsmältningskanalen av genom bakterier
orsakad metanjäsning (se Metan) utan annat gagn
för kroppen än den vid jäsningen alstrade
värmen, se Matsmältning. Jfr Foderanalys;
Fodervärde: Stärkelsevärde; Matsmältning.
X.
Xenie. Se Befruktning.
Xeroform. Se Antiseptiska medel.
Y.
Yard, engelskt längdmått = 0.9144 m. Jfr
Mått, mål och vikt.
Ympjord. Se Jordympning.
Ympning. Se Förökning, Jordympning, Immunitet.
Ympsalva eller Ympvax, för att vid ympning
av växter skydda ympstället mot väta, luft och
uttorkning, beredes genom sammansmältning av
2 delar tjock terpentin, 1 del harts och 1 del
talg. Detta y. uppvärmes till halvflytande
tillstånd före påstrykningen. Ett kallflytande
y. beredes genom sammansmältning av 1 kg.
bivax, 1 kg. harts och 1/2 kg. talg samt
tillsats av 250 gr. rå linolja till den smälta
blandningen.
Yngel. Se Dammhushållning, Fiskodling.
Yngelröta. Se Biens sjukdomar.
Yoghurt, bulgarisk surmjölk,
beredes genom mjölks syrning med för y.
karakteristiska mjölksyrebakterier. Har anseende
som medel mot tarmlidanden och nedsatt
matsmältning.
Yorkshire. Se Korthornsboskap, Svin.
Ystgänge. Se Mejerihantering: Ostberedning.
Ystning. Se Ost.
Ytterlära. Se Exteriör.
Yxhugg. Se Hals.
Yxor finnas av 2 huvudslag:
a. Y. med eggen i samma linje som skaftet,
Små handyxor, avsedda att föras med en hand,
äro stundom slipade från högra sidan, så att
eggen ligger i vänstra sidans plan och med
skaftet något svängt åt höger, för att handen
vid huggningen skall gå fri från träet. Yxor
för trädfällning, vedhuggning m. m. hava än
rakt, än böjt skaft, vilket senare gör, att
skakningen i händerna vid huggen mildras. Yxan
bör vara tung för att verka med större kraft.
Bladet bör vara kilformigt och något välvt för
att ej fastna vid huggning i rått virke. Tunt
blad är lämpligast för huggning i hårt, tjockare
i löst virke; vid vinterhuggning är tunt, vid
sommarhuggning tjockt blad bäst. Bladet bör
vara lagom stålat, så det ej fort blir slött,
men ej heller så hårt, att flisor springa ur.
Formen växlar i olika landsdelar, utan att
någon av dessa former är avgjort
fördelaktigast. I södra och mellersta Sverige användas
övervägande smala y. med omkring 7 cm. bred
egg, i Norrland y. med bredare egg (hos
Norrbottensyxan 10 cm.). De numera mycket
spridda amerikanska yxorna äro bredbladiga.
För skrädning och kanthuggning begagnas
bilor med intill 30 cm. bred, bågböjd egg.
b. Tväryxor med mot skaftet
vinkelrätt egg brukas för avhuggning av rötter
(rotyxor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1212.html
