Lantmannens uppslagsbok / 1209 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ånglokomobil - Ångmaskin - Ångpanna - Ångplog - Ångturbin - Årder - Årta - Ås - Åskledare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den storlek och det utseende, som de ha i
lantbrukets tjänst, får man ut blott 3 procent
och vid dålig skötsel än mindre.                G. Tbg.

Ångmaskin. Se Ånglokomobil 2.

Ångpanna, en kokare, i vilken vatten
avkokas till vattenånga. För uppvärmning och
vissa industriella ändamål kan man använda
ånga av jämförelsevis lågt tryck. Skall ångan
användas som drivkraft i ångmaskiner, bör den
ha ett högt tryck, och på de för detta ändamål
byggda pannorna ställas större anspråk med
avseende på såväl byggnad som drift än på de
jämförelsevis enkla värmepannorna
(ånggrytor). Ehuru även på en lantgård
fristående (eller fast inbyggda) ångpannor kunna
förekomma, t. ex. i mejerier, användas de där
mest sammanbyggda med ångmaskiner, som
drivas av den i dem alstrade ångan, till en
enhet, kallad ånglokomobil, under vilken rubrik
därför beskrivning av ångpannor lämnas.                G. Tbg.

Ångplog. Se Motorkultur.

Ångturbin. Se Ånglokomobil 2.

Årder, trästock (stock), plogliknande
åkerredskap, som skiljer sig från plogen genom
saknaden av vändskiva. Å. förekommo i äldre
tider av olika slag i avseende på såväl kroppens
form som åsens längd och förhandenvaro eller
saknad av stöd för densamma, tass eller
förställar ekärr a. (Se Plog.) Enkla å. med stupande
bill utan sula plägade förr kallas ärjkrok
eller krok.

Årder.

Nutida å. hava alltid en vågrät sula med å
dess framända anbragt, 2-sidig bill och äro
ofta försedda med bakom billen sittande 2
öron, vanligen med 2, stundom med blott 1
styre, samt hava eller sakna förställarekärra
under åsen. Med å. kan jorden blott brytas,
luckras och omröras men ej vändas. Det
användes därför huvudsakligen för
trädesarbete och för uppkörning av potatis.
Årderkörning kräver ungefär samma eller något
mindre dragkraft än plöjning till samma djup
med en lätt plog (se d. o.), men då årdret
vanligen skär något bredare än plogen, medhinnes
i regel bearbetning av något större yta, vid
trädesarbete ¹/₂—³/₄ ha. pr dagsverke.

Årta. Se And.

Ås. Se Plog, Tak.

Åskledare, en anordning till skydd mot
de förstörande verkningarna av åskslag.
Jorden omgives alltid av ett elektriskt fält
med även under normala förhållanden och
vid vackert väder mycket stora
potentialskillnader (se Elektricitet). Under dylika
omständigheter ligga ytorna för lika potential
över jämn mark horisontellt, i de flesta fall.
med allt större positiv potential, ju högre man
kommer, d. v. s. att om man som vanligt
sätter jordens potential till noll, har luften
positiv laddning. Potentialfallet pr m. i vertikal
höjdskillnad växlar men är i medeltal 100—150.
volt pr meter. Över ojämnheter på marken,
såsom byggnader, träd o. dyl., trängas ytorna
för lika potential starkt tillsamman, så att
potentialskillnaderna pr m. bliva vida större..
I vissa fall av störd jämvikt i atmosfären, vi.d
s. k. åskväder, kunna så oerhörda
potentialfall uppkomma, att elektriciteten i form
av en väldig gnista, blixten, springer över
antingen mellan två moln eller mellan ett moln
och något föremål på jorden, i vilket senare
fall åskan säges »slå ned». Ett åskslag mellan
ett par moln är ej ofarligt utan kan ha lika
förstörande verkningar som ett direkt nedslag.
Om nämligen elektricitet av. visst slag,hopat
sig i ett moln, framkallar denna genom influens
lika stor mängd elektricitet av motsatt slag
i de översta delarna av föremål på jorden, och
när molnet genom urladdning mot ett annat
moln plötsligt förlorar sin elektricitet, finnes
intet, som kvarhåller den i föremålen på jorden
förut bundna, utan dennar rusar plötsligt ned i
jorden med en våldsamhet, som kan vara lika
stor som vid ett direkt nedslag. Man har vid
åskväder uppmätt potentialskillnader på
hundratusentals volt pr meter och funnit en oerhört
snabb växling i potentialen: tiotusental volt på
bråkdelen av en sekund, allt tydande på en
våldsam rubbning i atmosfären. Anledningen
till jämn viktens rubbning är en plötslig
utfällning av vattenånga till regn eller hagel i en
uppåtstigande, fuktig luftström; de åskvädren
ofta åtföljande regn- och hagelbyarna
orsakas ej av åskan, utan tvärtom åskan av regn-
och hagelbildningen. Åskans förstörande
verkningar bestå i att den dödar eller förlamar
människor och djur, antänder brännbara
ämnen, smälter metaller, splittrar föremål
o. s. v., och härtill har på senare tid kommit de
skadegörelser, som åskan framkallar på
elektriska ledningar, genom att de elektriska
apparaterna ej tåla s. k. överspänningar, som
orsakas av åskvädrens oerhörda
potentialskillnader och de snabba växlingarna i dessa, även
om åskan ej direkt slår ned.

Redan på 1750-talet hade den vanliga
åskledaren utbildats till den form, den intill våra
dagar behållit. Den grundar sig därpå, att
blixten bryter sig genom luften, där
potentialfallet är störst, och sålunda söker sig till de
högsta föremålen, samt att, om elektriciteten
kan strömma ned till jorden på olika vägar,
den alltid tar den väg, där den röner minsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>