Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ägg - Äggförsäljningsförening - Äggkläckningsmaskin - Äggkonservering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ägg hava genom sin höga halt av äggvita
och fett samt dessas fullständiga smältbarhet
ett mycket högt näringsvärde, omkring 1,500
nettokalorier pr kg., och äro särskilt
värdefulla för barn. Olika fåglars ägg avvika ej
nämnvärt i sin sammansättning, och vilda
fåglars (t. ex. sjöfåglars) ägg äro likvärda
med sådana efter tamt fjäderfä, blott de äro
färska. Liksom andra äggviterika fuktiga
ämnen undergå ägg snart förruttnelse, varvid
vid äggviteämnenas sönderdelning bildas
vätesvavla och andra vidrigt luktande ämnen.
Härigenom ökas luftblåsan i äggen, och till
följd därav flyta skämda ägg i vatten.
De fullgoda färska äggen böra hava fin
smak samt mörk gula, vilket i viss mån beror
på ras och utfodring. Vitan bör vara fullt
klar och gulan omgiven av så hållbar hinna,
att den håller sig skild från vitan vid
»förloring» eller stekning av ägget.
Bruksäggs kvalitet. Ägg, som
skola försäljas, böra under alla förhållanden
vara friska och rena. Då äggen, om de få
kvarligga i redet, lätt bliva nedsmutsade, böra de
alltid dagligen insamlas och förvaras på en
plats med sval och frisk luft. Även vid sådan
förvaring förlora äggen snart i smak, och ägg,
som skola säljas som färska, böra därför
snarast möjligt bringas i handeln; hos
äggförsäljningsföreningarna gäller därför som regel,
att äggen skola avlämnas varje vecka. Ägg
konserveras i stor utsträckning för att
användas under den årstid, då äggläggningen är
sparsam, men om sådana ägg utbjudas, böra
de alltid angivas som preserverade.
Till säkerhet att icke något överlegat och
mindre gott ägg må komma med vid försäljning,
böra de helst undersökas på sin friskhet, vilket
enklast och säkrast sker genom »klarning»,
»lysning», d. v. s. undersökning i genomfallande
starkt ljus (t. ex. från elektrisk lampa), då en
grumling i äggets inre eller en större luftblåsa än
normalt visar, att ägget ej är friskt. Rena skal
böra vinnas genom att snygghet råder i
hönshuset och därigenom att äggen fort borttagas
ur redet, men ej genom äggens tvättning, ty
därigenom avlägsnas det skyddande
fettöverdrag som omgiver ägget, vilket sedan blir
mindre hållbart.
Hönsens utfodring kan starkt inverka på
äggens beskaffenhet. Kött- och fiskavfall
i större mängd giva äggen grov smak,
grönfoder däremot fin smak och hög färg åt gulan.
Brist på kalk och stark fodring i förening med
brist på rörelse, vilket är vanligt under
vintern, har till följd att skalen bliva svaga.
Vissa raser, t. ex. Hamburgare, äro särskilt
ansedda för att lämna finsmakande ägg. I
allmänhet anses små ägg finare än stora.
Stora ägg ha dock större anseende som
handelsvara; i äggföreningarna mottagas ofta ej
ägg under 50 g. Varpning av stora ägg anses
därför som en god rasegenskap. Runda ägg
anses bättre än långsträckta, emedan de hava
förhållandevis större gula. Ägg med bruna
skal, vilka äro utmärkande för asiatiska och
därifrån härledda amerikanska raser, hava
större anseende än vita, särskilt på den
engelska marknaden.
Äggförsäljningsförening. Äggs ringa
hållbarhet och svårigheten att efter deras yttre
bedöma deras friskhet i förening med den
omständighet, att de produceras endast i smått
och huvudsakligen vid småjordbruken, har
gjort en organisation av ägghandeln önskvärd,
vilken kunde underlätta en fortgående
uppsamling och hastig försäljning av äggen samt
lämna garanti för dessas friskhet. För
förverkligande av dessa önskemål började vid
1900-talets ingång efter danskt föredöme att bildas
äggförsäljningsföreningar eller äggkretsar först
i Skåne och sedan, ehuru i långt mindre
utsträckning, i andra landsdelar. Av föreningarna,
som år 1922 äro omkring 250, varav de flesta
i Västergötland och Skåne, äro några
centralföreningar för lokala äggkretsar. Som större
centralföreningar verka Svenska
äggexportföreningen (för Skåne), Västgöta
äggexportförening, Östergötlands äggexportaktiebolag
och Gottlands smör- och äggexportförening.
De äro i allmänhet andelsföreningar u. p. a.,
med andelsinsatser grundade på antalet höns.
Medlem är skydig att dagligen insamla äggen
och att en gång i veckan avlämna alla
fullviktiga ägg {minst 45 l. 50 g.), som icke åtgå
för eget bruk, till föreningens insamlare. Äggen
skola vara märkta med föreningens stämpel
och medlemmens nummer och undersökas
före sorteringen och packningen. Betalningen
lämnas vanligen veckovis efter den officiella
noteringen (se Prisnotering), varvid avdrages
visst kommissionsarvode (1/4—2 1/2 %).
Föreningarna (eller centralföreningarna) hava även
å sitt program upptagit anskaffning åt
medlemmarna av förnödenheter för
fjäderfäskötsel. Föreningarna sälja till exportörer och
partihandlare, inom landet efter vikt, under
det att försäljningen till England sker pr
tjog men med sträng sortering efter äggens
vikt.
Äggkläckningsmaskin. Se Kycklinguppfödning.
Äggkonservering. Emedan äggläggningen
är mycket ojämnt fördelad på året, är man,
för att hava tillgång på ägg även under den
tid, då varpningen är sparsam eller upphört,
hänvisad att konservera dem, d. v. s. förvara
dem på sådant sätt, att de så mycket som
möjligt bibehålla sig friska. Första villkoret för
en lyckad ä. är, att äggen vid inläggningen
äro fullt friska och rena. Ett skämt ägg kan
sprida förskämning till de kringliggande färska.
Redan om de få ligga några dagar i redet,
minskas deras hållbarhet. Till konservering
böra äggen därför dagligen insamlas. Endast
de fullt rena böra därvid medtagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
