Lantmannens uppslagsbok / 1222 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ärftlighet, Ärftlighetslära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ärftlighetsteorier, men först genom den
österrikiske munken Mendels upptäckter vid
korsningsexperiment med ärter och vissa andra
växter i mitten av förra århundradet och
genom den på samma principer (exakta
korsningsstudier) baserade moderna
ärftlighetsforskningen, efter sin grundläggare just kallad
Mendelism, har man börjat komma till
klarhet över såväl variationens som
ärftlighetens verkliga natur.

Vid korsnings- och ärftlighetsstudier har
man att noga skilja mellan de olika
generationerna (släktleden).
Föräldragenerationen brukar man efter det
engelska ordet parents (föräldrar) beteckna
med P, de följande generationerna, som man
efter det likaledes engelska »filial» (sonlig
eller dotterlig) brukar med ett gemensamt
namn kalla filialgenerationer,
betecknas åter med F₁ (1:sta gen.), F₂ (2:dra
gen.) o. s. v. De olika individen i olika
generationer skola också hållas noga åtskilda och
odlas var för sig: separat-,
individual- eller pedigreekultur, och
vars och ens avkomma skall också undersökas
och bedömas för sig:
avkomstbedömning (se Avkommebedömning.)

Föremålet för studiet skall vara icke
individerna som sådana utan i stället deras olika
egenskaper, vilka sålunda även de i avseende
på sina ärftlighetsförhållanden skola
undersökas var för sig. Till grund för de yttre
egenskaperna ligga vad man kallar faktorer
(arvenheter, eller gener). Om dessas
verkliga natur vet man dock intet som helst,
de äro intet annat än namn, en beteckning
för något, med vars tillhjälp egenskapernas
ärftlighetsförhållanden låta sig på
experimentell väg tolkas och utredas.

De olika faktorerna förärvas i regel alldeles
oberoende av varandra, varför de hos
korsningsavkomman också kunna kombineras med
varandra på alla tänkbara sätt. Den efter en
korsning uppträdande variationen beror också
just på en omkombinering (omgruppering) av
föräldrarnas arvfaktorer, är alltså vad man
kallar en kombinationsvariation
och är ingalunda, såsom man förr trodde,
regellös utan fastmera lagbunden.
Korsningsavkomman klyver sig eller mendlar,
som man också kallar det, på ett visst
lagbundet sätt, efter bestämda talförhållanden
enligt den s. k. mendelska lagen, som
visat sig äga giltighet för en mångfald olika
egenskaper hos såväl växter som djur.

Förhållandet må belysas genom ett par
exempel. Mendel erhöll vid korsning mellan
röd- och vitblommig ärt, oberoende av vilken
som användes som fader (♂) eller som
moder (♀), en F₁ med röda blommor. Då
F₁-plantorna fingo befrukta sig själva, erhöll
han sedan i F₂ en avkomma, som vid
tillräckligt individantal klöv sig i röda och vita efter
förhållandet 3:1. Alla de vita och ¹/₃ av de
röda voro genast konstanta och gåvo i alla
följande generationer endast vit-, resp.
rödblommiga plantor, medan åter övriga ²/₃ röda
voro inkonstanta alldeles som F₁ och gåvo
en avkomma, som mendlade på samma sätt
som dennas avkomma i F₂, och så fortgick det
släktled efter släktled. Förhållandet förklaras
sålunda. F₁ ärver av föräldrarna anlag för
såväl röd som vit blomfärg, ehuru vid bådas
närvaro endast den röda gör sig gällande. Den
kallas därför dominerande (härskande)
i förhållande till den vita, som kallas
recessiv (vikande). Vid könscellernas,
gameternas, bildning hos F₁-plantorna sker
emellertid en uppdelning av anlagen, så att vi av
såväl hanliga (pollen) som honliga (äggceller) få
dels sådana med anlag för röd och dels sådana
med anlag för vit blomfärg och i båda fallen
i stort sett lika många av vartdera slaget.
Mellan de olika gameterna äro tydligen 4 olika
kombinationer möjliga, som också de måste
uppkomma lika ofta enligt följande
klyvningsschema, där anlag för röda blommor tecknas
med R och anlag för vita bl. med r.



1 och 4 äro lika med föräldrarna och bildade
av gameter med samma anlag och därför kon^
stanta, man kallar sådana homozygoter,
2 och 3 åter, som bildats av gameter med olika
anlag, äro däremot heterozygoter
(inkonstanta), alldeles lika med F₁. På grund av
R:s dominans över r har emellertid icke blott.
1 utan också 2 och 3 röda bl., och vi ha alltså
röda och vita just i förhållandet 3:1. En sålunda
uppkommen kombination, då det endast är fråga
om ett egenskapspar (röd och vit), kallas
monohybrid, gäller det 2 egenskapspar blir
det en dihybrid, vid 3 en trihybrid
och vid flera en polyhybrid.

För en dihybrid gäller efterföljande
klyvningsschema. Liksom hos ärter röda blommor
(R) dominera över vita (r), så dominerar hög
stjälk (L) över dvärgstjälk (l). Bastarderna i F₁
mellan en hög och en låg, som samtidigt skilja
sig i avseende på blomfärg, bli därför högväxta
och rödblommiga men ha anlag även för låg
stjälk och vita bl., ehuru dessa anlag icke
framträda, utan äro vad man kallar latenta.
Vi få därför 4 slags gameter och mellan dessa
16 lika ofta uppträdande kombinationer enligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>