Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan i den för mer än trettio år sedan utgifna
första upplagan af »Skandinaviska Nordens Ur-invånare»[1]
säger professor Nilsson om spjutspetsar af samma form
som fig. 52 i »Svenska fornsaker», att denna typ »hittills
aldrig är funnen i södra Sverige eller i Danmark; men
den förekommer i norra och mellersta Sverige. Denna
lansform är aldrig af flinta, utan af en hård skiffer».
Han tillägger: »Troligen är den icke så gammal som
flintlansarne. De trakter af landet, i hvilka han finnes,
voro, enligt en öfvertygelse, för hvilken jag framdeles
skall redogöra, ännu icke bebodda, då stenredskap
brukades i södra Sverige och i Danmark.»
Länge lemnades utan vidare uppmärksamhet den här
gifna antydan om att dessa spjutspetsar af skiffer icke
höra till samma grupp af fornsaker som minnena från
södra Sveriges stenålder. Först mer än 25 år efter
utgifvandet af nyssnämnda arbete bringas ämnet åter på
tal, af d:r Hildebrand i Sverige och af professor Rygh
i Norge.
I den öfversigt öfver stenåldersminnenas utbredning
i Sverige som doktor Hildebrand lemnar i »Svenska folket
under Hednatiden»[2] säger han: »Det är möjligt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
