Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
— Vad menar du med det? sa’ svensken.
— In te just något, sa’ svenskan. Jag bara
t y c k e r , a t t d e n s o m k a n t v å s p r å k , ä r f ö r m e r
ä n d e n , s o m b a r a k a n e t t !
Ja, det var början det.
Så kom den tid när renmagarna skulle fyllas
med blod till vinterns behov. Men när lappen
befallde sin hustru göra det, så sa’ hon, att hon
inte kunde; »hon fick så’na kväljningar!»
— Jag ska ge dig för kväljningar, jag, sa’
lappen och höjde handen till slag. Men innan
slaget hunnit falla, hade hon sprungit in i sven skens kåta och ropat något, som de två lapparna
inte förstodo. Och så konstigt hände, att lapparna
blevo så sinta över skrattet, som följde på det de
inte förstodo, att de flögo på var sin — mannen
för att slå, hustrun för att klösa. Men från den
stunden voro de två svenskarna riktigt som vigda
vid varandra.
Till s ist flyttade de samman, mitt framför de
andras näsa, och talade svenska, så att det gnistrade om dem, också det mitt framför de andras
näsa!
— Bäst du kommer till tnig, du? sa’ lappen
till lapskan.
Men det ville inte lapskan, ty hur skulle det
då gå med de små barnen? Eller ville kanske
lappen föda dem med?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>