Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
av lycka allesammans och sjöngo och diktade till
hennes ära och bruden skrattade och drack med
— drack mer, ja mycket mer än min farbror, minst
ett par kosor. Hon var klädd i något så fint
som en köpt lappdräkt, du, och uddig guldkrona, skaffad genom stor godhet av prästen
för min farbrors heders skull, ty att vid den
tiden ha varit lappbrud utan kyrkkrona skulle ha
varit att vara skammärkt för alla tider.
Och pengar hade hon — tre långa frasande
nya hundralappar! Aldrig hade Nejla hört pengar
frasa på det viset, det lät nästan som om deskrikit !
Och allt gladare och gladare blev bruden, och
allt finare blev min farbror och allt — äldre —.
Det var som om han på det viset närmat sig
henne på tå, på samma vis som han närmat sig
de olycksbringande strumporna? Ja, i sanning
olycksbringande, ty redan dagen efter bröllopet
inträffade ju den förfärliga händelsen.
Det var stor tjuruttagning med kastsnara och
djurryggarna böljade i många hundratal. De nygifta stodo på ömse sidor om hjorden, när bruden
bad »att f å försöka»! hon sa’ att hon försökt förut,
och fullt så dum som en vanlig svensk var hon
inte; hon hade gott grepp och fast hand för att
vara bara en oren kvinna. M>en hon hade också
något mer — en glöd och en hemsk skönhet över
sig, som kom henne att likna en solnedgång efter
2. — En lappbok,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
