Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
och felet var ju lappens, som glömt att en oren
kvinna inte k a n få göra den rene mannens arbete
utan att väcka onda makter till häm nd! Så tego vi
av skam över oss själva, och kanske också en
liten, liten smula av medlidande med henne, ty
det var ynkligt se henne kasta sig ned vid den
stackars blåröda kroppen, kyssa de stackars blå
händerna och ropa och klaga! vid en sådan död
blir ju hela kroppen blå. Hon grät och grät igen
— men att det ur de stormhöljda ögonen samtidigt sköt en röd glädjeblixt var bara Nejla som
såg! Men glädjeblixtar är intet bevis, och Nejla
har alltid varit en mycket klok man, och så teg
Nejla. Så var det ju kanske också något ’annat,
ty betänk vad renar hon kunde haft rätt till,
om hon velat? Men hon ville inte alls — hon ville
inte ens ha det ståtliga tältet, utan flyttade i
en enklare kåta, nej, hon ville inte ha en hov mer
än vad som var nödvändigt för att hon och sonen
skulle kunna leva sorgfritt. Ty undret hände då:
att hon fick en son, och en sådan son!
Voj, voj, du skulle ha sett honom : skär och
rosig som modern och med äkta guldlockar.
Att m in farbrors och min släkt hörde till dem som
v a n d r a t f r a m u r s k y n , d e t v i s s t e v i , m e n t r o t t
det hade inte de andra gjort. Men nu mås te man
tro! Därtill hade han ärvt moderns porlande vårbäcksskratt — när han behagade skratta, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
