Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
han inte behövde leta rätt på någon alls, ty
efter bara några få dagar till såg hon inte ens åt
fogden! Hade kanske verkligen hustruns stora
kvastar angelikablommor hjälpt? Kanske. Visst
är, att fogden fick i ostört lugn dricka sitt
kaffe vid sin egen stockeld, medan lion med
gossen vid handen gick genom byn och skrattade,
men skrattade ett besynnerligt skratt, som kom
fjällmännen att känna sig färdiga att smälta in i
en stor sorg i stället för i en glädje.
Kort därpå kom Laestadiikämpen av sig själv
upp till fjället. Och nu hände det något konstigt,
må du tro. Det var just fyra år precis sedan
hon kom till oss, och just på dagen fyra år precis
hennes bröllopsdag och alldeles precis som då
tjuruttagning med snara.
Den dagen brukade hon aldrig eljest visa
sig, men just i dag stod hon på sin gamla plats
med gossen på armen och stirrade över de böljande djurryggarna, stirrade med hopdragna
ögonbryn, som om hon sett en hemsk syn. Nejla
hade aldrig sett, att hon v a r fager förut, men nu
såg han det — fager och blek, m ycket blek!
Nere vid kåtorna stod på vår enda plan, uppflugen på en sten, Laestadii unga kämpe: gråhyad
och sliten och talade heta ord om ånger och synd
med en glöd i ögonen som aldrig dör. Hatten
hade han kastat av, så det ljusa hår, som ringlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
