Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
en tjock ful en, som hette John och som bar två
guldkedjor innanför kolten och en utanpå kollen, för att visa att han hade u r, och en tjock guldring på vänster hand, för att visa att han var
förlovad. Och han sökte en förrymd brud.
Tvi dig, din tjocke lämmel, tänkte Nejla,
d i g vill då ingen hjälpa ! Och som han mycket
väl kände vägen till Stupet, fast han hatar fruntimmer, så kutade han i väg det fortaste han
kunde, satte händerna till lur för att stadga
ljudet och ropade så högt han någonsin kunde:
Rik skogslapp John här söker förrymd brud!
Du skulle ha sett hur de stackarna sprungo upp,
och hur dödvita de blevo båda två, men då ropade
han som en karl tillbaka :
— Må h an söka, han finner henne aldrig!
Men då lade hon liksom trött handen på hans
axel och sade milt :
— Vad tjänar det till? Om jag så gömmer
mig i jordens inre, så söker han reda på mig,
hans kärlek är sådan. Vi h a gjort vad vi kunnat,
Olof, bäst gå ned och möta honom.
— Aldr ig, aldrig, då tar han dig ifrån mig!
— Det kan han inte, Olof.
Och så såg hon på honom med en blick, som
Nejla inte trodde kunde finnas i ett människoansikte : den var som ett sakrament. Ser du, hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
