Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
fjället, hava de kämpat mot nordan; hava de
slagits om allt de äga med vargen; hava de i
ilande isbarksvind skidat i dy gn, utan både mat
och dryck, lör att söka att återföra till märgen
svultna djur, som vilja fly?
Renen är ej som stugans milda ko eller
som plogens tämjda häst; renen lyder ej rop,
ej lock, han måste leva fri, eljest spränges han
av sorg.
Pako-Storherrn blev den som kanske revs
hårdast av lag som skulle hjälpa lapp. Femtusen
rnular bränna beten som eld, och höga herrar
hade klämt ihop sin hand så här och sagt : Det
minsta räcker åt lappen. Till sist föreslog Jakko,
Pakos stams enda gröna gren, att de skulle dela
hjorden, efter det för små flockar ju alltid
fanns bete, men då högg vreden sitt spjut i
Pakos hjärta så han skrek :
— Aldrig, aldrig, du smutsklump däri Orkar
inte våra män hålla hjorden samman, så får väl
våra flickor bliva män!
Vem vill väl också dela på sitt hjärta? Vem
vili väl också själv lyfta av sitt eget storhetsnamn? ...
Så kom ett år... Voj, voj, voj, ett sådant år.
Det föddes en ondskans mörka natt och blev ett.
ondskans mörka barn. ...Lämlarna, de slemmiga
klumparna, gjorde mossan levande, och sprängde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
