Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
med väderlekens stränga herrar och förlora I.
Det end a den hade kvar efter d e t na ppataget var
en ny sorg, s orgen att hans själs glöd i nte vidare
k u n d e s k ä n k a h a n s k r o p p n o g v ä r m e f ö r a l l a
strapatser. Så blev han den tänkande vid stockelden; vårdaren av en och samma tanke; vad
kunde Jakko göra för sitt folk — för sitt goda,
olyckliga, förslöade folk? Kunde han dö för
det? Ja. Ville han dö för det? Ja.
Den sto re Fadern var ju förr så nådig — tog
offer och förlät. Skulle han kanske också göra
s å n u ?
Visserligen voro Jakkos 80 år inte mycket
värda. — Men kanske hans sorg? Om han lade
sitt stackars blödande hjärta vid den mäktiges
fötter och sade: Se, vad Jakko erbjuder dig
för att du skall i nåd se till hans folk, för att
du skall hjälpa dem tillbaka på den väg som för
t i l l d e t g o d a , i n t e ti l l d e t o n d a . K a n s k e d å ?
Han, som är så mäktig och kärleksfull och
så k l o k , s k a l l n o g f ö r s t å a t t d e t i n t e v a r i t l ä t t .
att stå emot den vite Krist — för alla de fördelar
det medförde, förstå att om Mûèle och han övergivit honom med läpparna, de åtminstone alltid
varit trofasta med hjärtat
Försiktigt smög han sig upp från sin trogna
följeslagarinnas sida; något ur hade han förstås
inte, men han kunde mörkret utantill, han visste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
