Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och då man i samband med 1886 års lagstiftning
ville i någon mån afvärja de uppenbara följderna deraf
och sökte att genom expropriation och inköp af bofastes
egor gifva ökadt utrymme åt renbetet, vidtog man sådana
inköp, som blott en flyktig blick på kartan skall säga
hvar och en, att det snarare skulle skada än gagna den
sak, man ville främja. Och den enda expropriation,
som enligt allas samstämmiga mening varit för saken
fullt nyttig, nemligen inköpet af Ljusnedals bruks
hemman, hvilka till stor del ligga midt inne mellan
lappskattelanden, lät man stranda på — personliga skäl.[1]
Det lider för visso intet tvifvel, att om lapparne
med sina renar finge fritt röra sig å denna vidsträckta
egendom eller någon större del deraf, hvilken erbjuder
alla betingelser för deras trefnad, skulle de också utan
svårighet kunna derinom qvarhålla renarne, hvilka nu
utan vård ströfva många mil vidare ned åt landet. På
denna punkt synes det som om hela lappfrågan i
Herjeådalen kört fast, och utan att Ljusnedals bruks hemman
inköpas af staten, torde någon lösning icke vara möjlig.
Om det är sant, hvad man alltid med så mycken styrka
framhållit från renegarehåll, att lapparne med bästa vilja
icke under några omständigheter kunna afhålla sina renar
från denna egendom, till följd af dess läge midt inne
mellan lappskattelanden, så talar detta än mera för ett
sådant inköp. Nu våga lapparne personligen, af rädsla
för att ställas till ansvar för den skada renarne der göra,
icke visa sig på egendomen för att taga hand om och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
