Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven Kongl. Maj:ts Befallningshafvande synes alltså
anse, att ifrågavande nedskjutning icke är något brott, derest
icke någon målsegande anmäler sig. Och att så
verkligen är förhållandet, torde ej kunna bestridas, ty då de
nedskjutna renarne visat sig icke hafva några egare, måste
de ju betraktas som vildrenar, och för sådana lärer
väl hvarje jordegare vara fullt berättigad att skydda
sin egendom. Det väcker någon förvåning, att Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ändock och ehuru hittintills
ingen särskild lapp framträdt som egare af fälda renar
talar om »förbrytarne», då han sjelf nyss förut framhållit,
att de icke kunna behandlas såsom förbrytare, derest
ingen målsegande finnes. Men Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande ställer till sina länsmäns förfogande
penningmedel för att »vidtaga spaningar i afsigt att
öfverbevisa». Man kunde stanna i tvekan om hvad som
härmed menas, men längre fram i samma underdåniga
utlåtande talas om, att »det är större anledning till
framgång om länsmannen klokt använder de penningmedel
han eger disponera». — —
Härmed bör jemföras hvad domhafvanden i
Herjeådalen yttrat om renskjutningen, och hvilket vi här ofvan
å sidd. 37 och 38 citerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
