- Project Runeberg -  Lappland. Norrbottens Lappmarker och Kustland /
8

(1921) [MARC] - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 översikt.

uppkomna genom de avlagringar, som den avsmältande
isen avsatte. Vi skilja alltså på en inre zon inom de stora
sjöarnas område av djupa iserosionssjöar samt en yttre
zon av grundare uppdämningssjöar.

Nedanför de stora sjökedjorna kommer oftast en zon
av vattenfall och forsar, i vilka dalbottnarna raskt s&nka
sig ned för alt dfirpå inom havsavlagringarnas område
rinna fram mellan strandbäddar, uppbyggda av deras egna
äldre deltaavlagringar. Vid utflödet i havet avsatta de
fortfarande det ned transporterade materialet, varigenom
mynningsvikarna uppgrundas.

Flodernas vattenm&ngd ar underkastad stora
förändringar under årets olika tider. Under vintern ür
vattenståndet lågt, och floderna matas av det i sjöarna och
grundvattnet magasinerade vattenförrådet. När snösmältningen
vidtager, stiger vattenmängden i de stora älvarnas nedre
lopp ända upp till 4-6 m högre än lägvattenståndet. Man
kan ofta ursKilja en första vårflod, »hemfloden», förorsakad
av snösmältningen inom de lägre delarna av flodområdet,
så fjällfloden, aå snön från ae högre belägna delarna
smälter, samt sist en högsommarflod, då även de högsta
fjällpartiernas avsmältning vidtager. Där stora sjöar intaga
större delar av dalgångarna, åstadkommes dock en viss
utjämning av det under sensommaren f. ö. minskade
vattenflödet, liksom hösthögvattnet, på grund av de tidiga
snöfallen i de inre delarna av flodområdena, blir mindre
framträdande ttn i sydligare delar av Sverige.

Klimat. Detta karaktäriseras främst av kalla och långa
vintrar. I köldcentret invid Karesuando är
medeltemperaturen för januari och februari — 15° C Ej sällan är
temperaturen så låg, att kvicksilvret är stelt under flera dagar.
Kustlandet har något blidare vinterklimat, — 10 till — 12J
C. Sommaren är kort och i fjälltrakterna vanligen ganska
kylig; kustlandet däremot har under juli + 15° C., föga
mindre än inom större delen av det övriga Sverige. Även
i fjällen kunna dock höga sommartemperaturer förekomma,
och skillnaderna mellan olika platser och olika år kunna
vara mycket stora. 1 regel torde man kunna säga, att
tiden från midsommar till slutet av augusti har tillräckligt
hög temperatur även inom fjällen för att erbjuda ett
angenämt turistväder. — Vintern börjar tidigt, insjöarna lägga
sig i större delen av länet i senare delen av oktober, de
stora och djupa fjällsjöarna i väster dock betydligt senare,
i slutet av november och t o. ni. i december. I kustlandet
gå de upp i slutet av maj, inom fjällområdet dock först i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lapplandnb/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free