Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 översikt.
juni, de högst belägna först i juli. Sjöfarten pä länets
hamnar ar i regel stängd från medio av november till
slutet av maj.
Nederbörden Ur störst i högfjällen, större fin på något
annat stfilie i Sverige. Den mesta nederbörden faller under
sommaren och högvintern. Kustlandet har också en något
så när riklig regnmängd, mest i augusti—september, under aet
att det inre landet, särskilt norrut, är det
nederbördsfattigaste i Sverige och har sin huvudsakliga nederbörd
under sommaren. De absolut minsta nederbördssiffrorna
inom Sverige ha observerats i Abisko, ett yttermera pius
till traktens dragningskraft för turister.
Folkmängd. Antalet invånare inom Norrbottens län
uppgick den 1 jan. 1919 till 178,702 pers., med en folktäthet
av 2 inv. pr kvkm. Härav bodde inom Norrbottens
kustland 128,178 pers. och inom Lappmarksdelen 50.524 pers.
Den övervägande befolkningen är svenskar: dock funnos fir
1910 inom, länet 24,755 finnar och 4,330 lappar, de förra
huvudsakligen bofasta inom Tornedalen, de senare inom
Lappmarken..
Befolkningen har raskt tillvuxit, särskilt mellan 1870
och 1905. Från att 1750 ba utgjort c:a 16,500 och år 1815
c a 34,000 pers, var den år 1865 : 74,576; år 1900: 184,769
och 1910: 161,132 pers. Under åren 1909—1918 utgjorde
folkökningen 141/» %, dubbelt mot riksmedeltalet och endast
överträffad av Stockholms stads siffra. Detta beror särskilt
på det stora födelseöverskottet (1911—1915: 17.0 >o), under
det inflyttningen från andra delar av Sverige endast på
1890-talet uppgick till något avsevärdare belopp och
numera i allmänhet uppväges av den stora emigrationen.
Av länets invånare livnärde sig vid 1910 års
folkräkning c:a 60 % av jordbruket och dess binäringar, 25 %
av industri och bergsbruk, 10 % av handel och samfärdsel
samt 5 % av övriga yrken.
Nlringar. Länets huvudnäringar äro jordbruk med
boskapsskötsel, skogsavverkning och träindustri samt
malmbrytning. Jordbruket är mest lönande inom kustlandet,
där floddalarna och de nnder högsta marina gränsen
belägna områdena med sina ler- och moavlagringar erbjuda väl
odlingsbar mark. Särskilt i vissa floddalar, t. ex. vid
Torneälvens nedre lopp, ibedför vårflodens slamavsättningar ett
tillskott titi jorden, som ger upphov till särdeles riklig
gräsväxt. Inom större delen av området är dock tillgången på
odlingsbar jord synnerligen ringa; — detta gill|er särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
