Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
översikt.
väckt (Br en egen forskningsfärd till norra Sverige. På så
sätt kom Rudbecks resa att & en vittgående betydelse.
Den 28 maj 1732 nya stilen red den då 2&.&rige
studeranden Carolus Linnæus ut genom Uppsala norra tullport
med Lapplands botaniska utforskande som resans främsta
mål.
Till häst färdades Linné genom kustprovinserna in i
anpland och försökte förgäves att örør Lycksele nå
len. Linné fick återvända till Umeå och for
därifrån in i Lule lappmark, där han den 6 juni nådde fjället
Vallevare vid Kvikkjokk och utbrister därvid: »När jag
kommit på sidan af det, tycktes jag föras uti en ny värld,
och när jag kom uppi det, visste jag ej, om jag var uti
Asien eller Afrika, ty både jordmånen, sitnationen och alla
örterna voro mig obekante. Jag var nu kommen på fjällen.
Allt omkring mig lågo snöguga berg, jag gick på snöen
såsom om starkaste vintren. Alla de rara örter jag förr
sett och fägnat mig af, gåfvos här såsom uti mignateur;
ja, dessutan så många, att iog själf fasade och tycktes mig
få mer än jag bestyra kunde». Enbart från Vallevare
beskrev Linné ett trettiotal nya arter.
Efter besök på flera fjäll i Lule lappmark gjorde Linné
en vandring förbi Virijaure och över det höga Kaitsanjunje
(Kaissalsnj nonie) ned till norska kusten. Återresan
företogs över Kvikkjokk, och sedan han gjort en tur längs
Torne älv till Kengis kopparbruk och besökt Junosuando
järnbruk, ställdes hemfärden över Finland.
Medan den intressanta dagbok, som Linné förde under
den lappländska resan, först efter hans död blivit
offentliggjord, utgav han 1737 i Amsterdam »Flora lapponica», ett
arbete, som gjorde honom känd och berömd. Utom lägre
växter omfattar floran 395 kärlväxtarter.
Det var emellertid först med Göran Wahlenberg (1780
—1851) och hans resor i norra Skandinavien 1800, 1802
och 1810, som en vetenskapligt tillfredsställande översikt
över växtarternas förekomst och fördelning vanns. I sitt
arbete »Om de lappska fjällens höjd och temperatur» 1808
och sin berömda »lntroductio geographica» till Flora
lapponica (1812) . uppställer han den regionindelning, som i allt
väsentligt intill v&ra dagar följts.
En stor betydelse för Lapplands botaniska utforskande
ägde lappmarksprästen Lars Levi Læstadius (lfeOO—1861),
mest bekant som upphovsman till den under namn av
læ-stàdianismen kända religiösa rörelsen. Till en böljan
anställd såsom missionär i Pite lappmark blev han först
kyrkoherde i Karesuando och sedan i Pajala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
