Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
di översikt.
de efter nordostpassagen till Indien och Kina. den passage,
som Nordenskiöld slutligen klarade och fann praktiskt
obrukbar, vilket ju för honom ej var n&gon överraskning.
Dessa resor med utforskandet av Europas och Asiens
nordkust till mål hade delvis blivit hjälpta igång genom
den »upptäckt» av det moskovitiska riket, som gjorts genom
ett österrikiskt sändebud dit bort under 1500-talets förra
hälft Det är ifrån den tiden, som det blivande ryska rikets
västeuropeiska förbindelser kunna dateras, ehuru Moskva
ännu länge ansågs höra till Asien.
I konsekvens med allt detta, och kanske också av andra
här ej anförda orsaker, finna vi Norrbottens lappmark på
svenska kartor vid 1600-talets början rätt väl känd, under
det att det sydligare Västerbottens lappmark till sina
geografiska huvuddrag är nästan alldeles obekant.
Karl IX fortsatte med åtgärder i förut antydd riktning.
Det var förnämligast han, som lade kyrkor i landet (t. ex.
Arvidsjaur och Jokkmokk). Gustaf Adolf arbetade vidare
i samma anda, och efter hans död fullföljde särskilt Johan
Skytte sin kungliga lärjunges verk och gjorde mycket för
undervisning och missionering bland lapparna i gemen,
ehuru hans skola förlades till Västerbottens lappmark. I
början på 1600-talet kom så den stora sensationen, och Nasa
»silverfjäll» i Pite lappmark blev centrum däri.
Upptäckten omtalas först 1635, och de känslor den
väckte nos den av penningnöden tryckta svenska regeringen
(förmyndarregeringen för Kristina) kunna innerligen väl
följas i Riksrådets protokoll några år framåt. — 1635 talas i
rådet om »dedt sölffverbruket i Lapplandh, som är l/« mijhll
inom Sveriges grentzer». Det gäller att gynna de lappar,
som vilja göra körslor. Det blev också av vikt att få
konstaterat, att fyndigheten verkligen låg inom Sverige
och ej inom danska kronans land. Det var ju också nätt
och jämt; verkligt i detalj fixerad gräns fanns nämligen ej.
Karta över »sölffverbruket» uppgjordes snart. Redan i oktober
1635, året efter det fruktansvärda nederlaget vid Nördlingen,
vid tiden för den sachsiske bundsförvantens separatfred
med kejsaren och kort efter det man med svåra
ekonomiska offer avvärjt den nya krigsfaran från Polen, just då
riksskattmästaren förmäler, att kassan är tom och att
krediten tryter, men att kraven växa, är man så
förhoppningsfull, att riksskattmästaren får det rådet, att han »moste
för denna tiijdh medh godh ordh och store promesser
contentere (blidka) chronones creditorer, vijsandes dem uth,
hvadh framdeles presteras kan aff dedt nys opfundne
silfver-bruket.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
